Nyheter Januari - Juni 2008

30 juni: Tack för fölsedagsgrattisar! Det är roligt att fylla år : )

I dag är jag väldigt nöjd med att ha fått klart inför kommande exteriörbeskrivning. På Maries uppmaning har jag funderat över Buffbeskrivare och det har då varit en "Nr. 1" som jag särskilt velat ha. Till min stora glädje fick jag genast ett ja till svar och är nu väldigt glad över att få en beskrivare vars kunnande och integritet jag värderar högt. Nu kanske någon tycker att detta låter fånigt, att det inte spelar någon roll och att det viktigaste är att bli godkänd - inte vem som gör det. Visst, men för mig är det viktigt att få ett namn jag respekterar på Buffys exteriörprotokoll. Tack Maritha, för att du ställer upp!

Dagens skratt har varit Niclas planer på att TÄLTA vid årets Arvikafestival. Jag har försökt förklara att festivaler och tält fungerade när man var ung, men att det förlorar sin charm efter fyllda 25. Han insisterar dock och har nu införskaffat både tält och sovsäck. Vid lunchen idag kröp det dock fram att han även har packat ögonbindel, öronproppar och doftkulor - jag skrattade så jag grät när jag hörde detta. Tyvärr Niclas, du har helt klart passerat åldersgränsen... ; ) Har haft en trevlig helg, men glömde tyvärr kameran hemma så jag kan inte visa några bilder. Jo kanske, om jag lyckas få ur de foton jag lyckades ta med mobiltelefonen. Något som måste nämnas särskilt är att Utter-Buff nu inte nöjer sig med att vada ut i vattnet när hon ska simma, utan faktiskt DYKER i från brygga och klippor. Oj, vad jag saknade min kamera - det hade blivit fina bilder. Men det blir förhoppningsvis fler tillfällen att fota detta motiv. EM är tyvärr slut, men det blev en suverän avslutning med Spanien som segrare. Eftersom jag sätter lag framför landslag så har mina EM-favoriter varit Holland (van Persie) och Spanien (Fabregas), och då båda har gjort ett mycket fint EM är jag givetvis nöjd. Dessutom vann jag på tre av fyra EM-odds samt båda EM-stryktipsen, så jag lyckades även göra en vinst på turneringen (handlar iofs mer om ära än om stora pengar).

25 juni: Men vad är detta? En liten vappe som SKRATTAR och dricker FESTIS - vem kan hon vara släkt med?? Jajamensan, visst är det ett brorsbarn till Buffy. Lilla Nellie (Marikarlos No Problem) som har flyttat hem till Kajsa, Thomas & Dexter. Jag tänkte att hon skulle få boa in sig innan jag hälsade på, men i dag kunde jag inte vänta längre utan var tvungen att åka till Drottningholm för att gosa valp. Vilken sötnos! En härlig blandning av charm och monster, som hälsade vänligt och balanserat men sedan attackerade fotografens kamera. Och här ser vi hur hon håller i en hel tiger! Det blev ett par trevliga timmar, fyllda av boxersnack och hejdlös beundran av lilla Nellie.

Det är roligt med valpar, men man glömmer snabbt vilket arbete det är med dem. (Kajsa kommer inte att behöva ha långtråkigt framöver.... hihi.) Det är mycket en liten valp ska utforska och Nellie hade massor att göra i trädgården.

Hon hade fullt upp med att plocka blommor, gräva en spännande grop, jaga myror, pussa matte och busa med Dexter. Lyckades även välta(!) en cykel (oberörd av skramlet och gick direkt fram för att kolla = bra). Att jag skulle bli förtjust i Nellie var väl ingen högoddsare, men hon är verkligen en liten goding. Det ska bli roligt att följa hennes utveckling. Eftersom hon har en ambitiös och målmedveten matte så kan det blir riktigt spännande. Till höger ser vi en pömsig boxertjej som har lite svårt att hålla ögonen öppna. Vilken lycka att då ha en snäll "brorsa" att rulla ihop sig med!

Dexter uppförde sig verkligen på bästa sätt. En snäll storebror som lekte och busade, men som också satte gränser när Nellie försökte nappa åt sig den leksak han hade i munnen. De kommer att få mycket roligt tillsammans! När jag kom hem var Buffy givetvis väldigt intresserad av de nya lukterna från mina kläder. Jag hoppas att hon och Nellie ska bli kompisar när lilltjejen har blivit lite större och får träffa andra hundar. Faster Buffy har förstås tränat flitigt även denna vecka. Igår spårade vi på Campus tillsammans med Stefan/Archie och Stina/Nokia. Roligast att se var Archies spår som började vid boulebanan och mynnade ut på den större gräsyta där det ibland spelas fotboll, för att sedan fortsätta över asfalt och därefter avslutas uppe i Rysskogen. Medan vi stod och pratade i väntan på att spåren skulle ligga till sig, så kom hela fotbollslaget gående och spelet började. Tjugo personer dundrade fram i jakt efter bollen och när det var dags att ta spåret kändes det osäkert om det överhuvudtaget skulle fungera. Men Archie brydde sig inte, han hade ju ett spår att följa. Riktigt roligt att se! Även Nokia och Buffy skötte sig utmärkt, så det var en lyckad träning. Till min stora glädje har skyddslydnaden fungerat över förväntan även denna vecka. Åh vad jag längtar till sommarlägret, jag tror att vi kommer att lära oss massor! Förra årets Boxerläger var spännande, men nu blir det än mer givande eftersom jag själv har börjat förstå ett och annat (sådant som Buffy kunde redan från första gången hon fick sätta tänderna i Kristoffer...).

En helt annan sak. SKK har lagt ut info om alla företag som kommer till Världsutställningen och det är en övervägande majoritet av hundfoder, chihuahua-kläder och annat kris-krams. Jag hade hoppats på en massa roliga prylar från utlandet, men det enda som kändes nytt var detta (kolla högst upp under "Videos" - folk är inte kloka) och det tror jag inte att vi vill ha...

Buffy ska inte vara med på Världsutställningen. Jag försökte anmäla henne till bruksklass, men det gick inte eftersom hon vid anmälningstidens utgång inte hade begärda meriter. Jag försökte argumentera att hon skulle meriteras innan sommaren, men det gick inte. Inte heller gick det att anmäla till öppen klass och sedan byta när bruksmeriteringen var avklarad, då byte av klass inte är tillåtet. Så jag får nöja mig med att vara publik och det är nog lika bra det. Även om det blir roligt så tror jag att det också kommer att bli jobbigt och trångt, så Buffy har det bättre hemma hos husse. Själv ska jag titta på boxer och shoppa på tordagen och stå i SBKs monter och träffa Lotta på lördag. Ska bli roligt! Även om världsutställningen är ett spektakel, så kan det ju vara ett spännande spektakel.

Avslutar med två bilder som jag fick av Barbro och som visar att Bufflan kan gå fritt följ samtidigt som Aurisen ligger platsliggning (och tvärtom). Duktiga tjejer! Bilden till höger vet jag inte riktigt vad den föreställer. Kanske försöker jag trycka ihop Buffnosen inför Boxer-SM (hihi!). Nej förresten, jag avslutar med att säga att det är för j*vligt om det är sant som ryktet säger att det finns uppfödare som inte samarbetar med SLU i forskningen kring renal dysplasi. Att vägra lämna blod vid en direkt förfrågan är snudd på kriminellt i mina ögon och tyder på ett enormt dåligt omdöme alternativt en riktigt korkad människa.

Publicerades inte förrän 25 juni pga ouppkopplad dator.

22 juni: Så vad midsommarhelgen snart över för i år. Nu återstår att ta sig hemåt, vilket kan vara nog så besvärligt på vägen mellan Dalarna-Sthlm under midsommarhelgen. Vi stannar därför och ser kvällens fotboll här, för att sedan åka hemåt runt midnatt. Kommer att vara gruvligt trött i morgon bitti, men slipper åtminstone de obligatoriska köerna och stoppen längs vägen.

Hur har då midsommaren varit? Dagarna har börjat med skogspromenader, sedan ha vi ätit, ätit och ätit. Ingen midsommar utan... tigerkaka? På matbordet med sill, färskpotatis och jordgubbar fanns givetvis även mumsigheter till hundarna och förtida firande av kommande fölsedag medförde obligatorisk jordgubbstårta. (Efter maten har Buffy tagit upp kollekt.) Sedan lite middagsslummer och därefter dags att värma för den dagliga EM-fotbollen som pågått ända fram till midnatt eftersom två av kvartsfinalerna gått till förlängning.

Broder Calle med syskonbarnet Niklas var på besök och överlämnade ett par buskar med amerikanska blåbär i födelsedagspresent. Jättekul, eftersom Maria och jag planerat att plantera blåbär på våra tomter. Buskarna planterades enligt konstens alla regler och nu ser jag fram emot blåbärsträd och stooora skördar. När jag läste på om arten så stod det att ett av hoten mot plantorna var... hundar! Buffy plockar glatt av de vanliga blåbären, så jag undrar hon kommer att plundra även dessa?

Nu är det snart dags för sista kvartsfinalen, mellan Italien och Spanien. Återstår att låta dammsugaren arbeta medan vi tar kvällspromenad med hundarna. Efter ett par härligt lata dagar är det svårt att tänka sig att det är arbetsdag i morgon. Huu...

19 juni: Veckans spårträning innehöll två spår där Buffy gick som på räls över gräs, sten, asfalt och boulebanor, med underlagsbyten, övergångar, trånga passager, fotbollsspelare och rastande hundar - klockrent med nosen i spårkärnan och perfekta vinklar. Det var nästan en andlig upplevelse och jag bestämde mig ett tag för att sluta spåra, för så här bra kan det väl aldrig gå igen... Men även om spårarbetet var ursnyggt så finns det en del att förbättra, t ex markering av föremål. Visst hittar hon dem och visst markerar hon, men intresset är helt riktat mot spårarbetet. Nu ska jag arbeta för att få samma tryck i markeringarna. Men vilken spårhund hon är, VärldensBästaBuff! Igår tränade vi lydnad och jag backade ett par steg för att jobba med positionen under fot-kommando (stillastående). Varken Buffy eller jag tyckte väl att det var jätteroligt, men det tog vi igen när det var dags för framåtsändande - tjoohoo! Nu är vi på landet, till Goliats stora lycka. Buffys löp är precis över, men han tycker att hon fortfarande luktar alldeles förskräckligt och oemotståndligt gott. Idag blev hon för första gången lite sur över hans närgångna uppvaktning och tryckte till honom. Han tog det som en man, låg stilla en stund och sedan snabbt upp igen och fortsatte lukta där hon hade gått. Det var första gången hon tryckte till en annan hund så jag blev väldigt förvånad, men det är ju bra att hon vaktar sin dygd (eller hur, E?). På tal om det så måste jag berätta om en rolig kommentar i lördags. En tik blev lite förtjust i Ingo och lyfte förföriskt på svansen, varvid Ulla utbrister "Titta, hon gör precis som Aura!". Hihihi, så nu vet vi vad det innebär "att göra en Aura" : ) För alla Asdafans kan jag berätta att Ulla har uppdaterat hemsidan med massor av nya bilder på söta Asda. Det är roligt att se hur stor hon har blivit och ännu roligare att höra hur nöjd familjen är med sin fina och trevliga vovve. Sovdags nu, i morgon ska det ätas jordgubbar och drickas vin. Det blir dock inget av med "små grodorna", ifall NÅGON undrar. Ska också pyssla lite i mitt blivande stenparti. Eller måla vedboden. Eller ligga i hängmattan. Eller sitta inne och undra om det ska sluta regna snart.

16 juni: Det var bra att boxergruppen gick på lördagen vid utställningen på Dalarnas kennelklubb, för titta vad som hände på söndagen - en tromb drog in över området! Mer info här. Till vänster kan ni se hur valpar efter Buffy och Goliat skulle se ut. Tack Elli, för bilden! I dag har vi återupptagit träningen, vilket var sååå roligt. Både att träffa träningskompisarna igen och att träna Buff. Lydnadsträningen gick väl så där, vi var nog lite för glada över att vara tillbaka i träningen och hade inte full koncentration. Men skyddsträningen - wow!

Det märktes redan vid den inledande anskällningen att Buffy var på tå. Hon skällde och agerade så att ett lyckligt leende spred sig över Kias ansikte och då vet man att det är bra. Sedan var det dags för skyddslydnad, vilket inte är så lite jobbigt. Vid senaste träningen slet jag mig, bildligt talat, blodig. Kia myste "Hon är en RIKTIG skyddshund!" och Jonte konstaterade "Det kan du gott ha. Du har så mycket gratis med den hunden att du kan behöva lite motgångar." Var därför beredd på en rejäl Buffdust idag, men här hade det hänt saker minsann! Jag kan ju inte påstå att det var en femstjärnig skyddslydnad som presterades, men helt klart den bästa vi fått till hittills. Jag var verkligen JÄTTEGLAD över Buffys hörsamhet och det är ingen överdrift att säga att hon var JÄTTEGLAD för de figurantattacker som var hennes belöning. Jag har aldrig tvivlat på att vi kommer att få till en riktigt bra skyddslydnad, eftersom jag har en träningsklok hund samt erfarna och skickliga träningskompisar, men jag har insett att det kommer att kräva rejält med träning och hinkvis med tålamod. Men idag kändes det som att vi passerade den första slussporten och nu ser jag fram emot nästa träning för att få veta om det var en tillfällig lyckträff eller om vi faktiskt är på väg. Ikväll är jag så nöjd att jag vågar tro på det senare alternativet.

15 juni: I dag sov vi till kl 10.30, utmattade efter gårdagens uppåthändelser. Det var Bufflans tur att välja vad vi skulle hitta på i dag och det blev hussegos, bad, Elinorpussar och lek med bästisen Aura. Buffys simteknik har blivit riktigt bra. Förra året låg hon lite för högt i vattnet, men som ni kan se till höger så har hon nu hittat rätt position. Hon gillar verkligen att simma och det känns bra att hon är säker i vattnet, inte minst med tanke på hennes extraknäck som lättmatros. Familjen Elinor har en underbar och enslig skogssjö precis bakom huset och här trivs Buffy. (Det var förresten här hon och Aurisen lekte tillsammans första gången.) Jag skulle också vilja ha en egen sjö.  Gudmor överlämnade en Nöffa till Aura Avundsjuk, så att hon skulle slippa känna ha-begär till Ozzys Nuffe.

Till vänster: Här ser man att Aura brås på pappa Phelix! Jag kom direkt att tänka på Maria och hennes hundar när jag såg denna bild... gissa varför? : ) Till höger: Här visar våra boxerbabes lite olika konster. Aura kan gå på två ben samtidigt som hon knäpper sina tassar och Buffy kan balansera på höger framtass. Vilka tjejer! Efter bad och lek firade vi Buffcertet med grillad kyckling till de fyrbenta och hallonmuffins till oss andra.

På vägen hem blev vi uppringda av Ulla, Asdas matte, som ville gratta till certet. Jag blev jätteglad, himla gulligt av henne att ringa! Det var också väldigt roligt att höra om lilla Asda som nu är frisk och hela familjens stolthet. "Hon är underbar, en sån här hund har vi aldrig haft förut!" Jag blir alltid varmhjärtad och lycklig när jag träffar på personer som verkligen ÄLSKAR sina hundar, och jag önskar att alla hundar och hundägare fick känna den kärleken. Jag hoppas att jag får träffa Asda i sommar!

Tack också för alla grattis i gästboken, det är roligt att läsa och jag blir glad för varje inlägg.

STORT GRATTIS till "sommarflörten 2007", supertrevliga Neo som klarat första provet till räddningshund. Det är klart att Buffy vill återuppta dejterna i gyttjan och det vore jättekul om vi kunde träffas i sommar!

Höll på att glömma att jag måste kommentera en av bilderna från i går och E´s kommentar i gästboken. Igår trodde jag att det berodde på en dålig fotovinkel, men när jag tittade igen i morse så såg jag direkt att det var jag som ställde till det. (Jag hoppas att Marion inte tittar närmare på bilden, för hon har sagt till mig att jag INTE får hålla handen under Buffys mage.) Jag tänkte att ingen skulle notera detta, men sedan såg jag till min förskräckelse att Elinor - av alla människor - har skrivit i gästboken och förklarat vad jag gör för fel. Jag vet inte vad som är värst, att jag gör en sådan muppgrej eller att Elli har blivit sånt handlerproffs ; ) 

14 juni: I dag var det dags för Buffys första utställning sedan unghundsklass, en internationell utställning på Dalarnas Kennelklubb i Avesta. Ni som har bråttom eller som inte orkar läsa mina långa och Buffgoda (jfr självgod) utläggningar kan nöja er med att titta på bilden till vänster och tjoa lite. Ni som innehar nödvändig mängd av såväl intresse som ork får följa med till gårdagen eftersom berättelsen börjar där. Meningen var att vi skulle åka till stugan i Dalarna på fredagen tillsammans med Aura och Elli, men Elli blev tråkigt nog sjuk och kunde inte följa med  : ( Jag och Buffy fick därför åka ensamma, men med baksätet fullt av smörgåstårta och chokladtårta som blivit över då en pensionär avtackades på mitt arbete. Eftersom tårtorna ville ha kyla så fick jag köra bilens AC-system på högsta lägstaeffekt (?) och satt därför i två timmar och huttrade med tjockjacka och vantar. Knasigt. Samma sak på lördag morgon under 1-timmesresan till Avesta. (Det här berättar jag för att E ska tycka lite synd om mig och inte bara pipa över utebliven tårta.) I Avesta träffade vi Buffys uppfödare Marie & Urban, med mamma Kila och syster Cocco, samt Ulla & Mats med broder Ingo. Det är alltid jätteroligt att träffa dem, men den här gången var det extra kul eftersom alla tre syskonen skulle vara med på utställningen. Domaren hette Britta Roos-Börjeson och 22 boxer deltog. Jag kollade förstås genast in bruksklassen för tikar och såg att förutom Buffy så skulle Cilla Borgljungs Engelaiz Night Rider tävla i denna klass. Först tyckte jag att det kändes lite kymigt eftersom Cilla är en av mina favvo-GDLO:are och nu måste en av oss vinna över den andra. Fast sen tänkte jag lite till och och insåg att det var bra att tävla om certet med en person jag gillar, eftersom jag då skulle bli ärligen glad för hennes skull om hon vann. Dessutom hade det inte varit så roligt att vara ensam i klassen. Men utställningen inleddes förstås med hanhundar och här var det inte många glada miner bland hundägare och uppfödare. Dagens ledord var nämligen TÄNDER. Domare Britta Roos-Börjeson konstaterade att boxern är en brukshund som måste ha ett korrekt bett med dugliga tänder. På utställningen deltog flera tidigare BIR- och BIM-vinnare och i andra änden av kopplet stod förvånade eller arga ägare och konstaterade att deras vackra hundar åkt ut med en tvåa eller i vissa fall t.o.m. en trea. Broder Ingo vann den öppna klassen med fin kritik, men fick tyvärr inget CK pga valpiga och omogna rörelser.

Ingo (Big Heart´s Handyman)

Buffy (Big Heart´s Hotline)

Cocco (Big Heart´s Handpicked Pearl)

När det var dags för Buffy att gå in i ringen kändes det oerhört skönt att lämna över till Marie. Nu kunde Buffy göras rättvisa i ringen samtidigt som jag själv kunde ägna mig åt sådant jag behärskar bättre, t ex att fotografera Bufflan. Buffy och Marie skötte sig mycket bra  - taadaaa - Buffy vann klassen och tilldelades CERT! Cilla verkade inte ledsen för det, utan gratulerade glatt och jag önskade henne lycka till på nästa utställning.  Cocco var enda championtik och fick därför efter kvalitetsgranskningen gå direkt till bästa tik-bedömningen. Här tyckte systrarna att det var trevligt att träffas och frågade om de inte kunde få rejsa lite i ringen i stället för att strutta omkring framför domaren.

Jag hade inga illusioner om att vinna över Cocco och Marie, men vad gjorde det? Jag var så otroligt nöjd med dagens Buffprestation. På bilden bredvid ser ni även vår trevliga domare som visar upp Big Heart´s-skörden av rosetter. Cocco blev BIR med CACIB och Buffy fick CERT och R-CACIB. (Kolla Buffys bakben a´la chowchow, kortet måste vara fotograferat i en märklig vinkel för så där ser de INTE ut i verkligheten.)

Här kontrolleras Buffys tänder, ett av mycket få boxergap som föll domaren i smaken. Det var många som hade synpunkter på den utförliga granskningen av hundarnas tänder, men jag tycker hon har rätt. Självklart ska en boxer ha ett ändamålsenligt och fungerande bett.

Mamma Kila var väldigt stolt över sina vackra och trevliga barn. (Jag tror att även pappa Boski kikade ner från boxerhimlen och var nöjd.) Här förevisar Cocco och Kila sina designhalsband/-koppel som de bar vid förra årets semester på rivieran. Eftersom jag vet att flera av Buffsidans läsare är stora Ingo-fans, så avslutas dagens rapport med ett par bilder på denna stilige kille. Nu ska Buff och jag rulla ihop oss efter en lång och jätterolig dag.

12 juni: Kanske lite dåligt med uppdateringar nu, men ni vet ju vad som visas på TV mellan 18.00-22.30. Buffy får långa skogsisar för att vara lugn och snäll under matcherna, men hon tycker nog att matte har blivit väldigt tråkig. Jag som nästan aldrig ser på tv annars, sitter nu med fyrkantiga ögon istället för att ägna mig åt henne. Men det blir bättre nästa vecka, när gruppspelet är över. Då ska vi dessutom börja träna igen och det kommer hon att gilla. I går var vi och firade Fannys studentexamen hemma hos Stefan. När jag kom hem blev Buffy alldeles tokig, hon lade sig tvärs över mig och nosade sedan av mina byxor ytterst noga. Jag kände den outtalade anklagelsen över att komma hem och lukta Archie & Picasso, medan hon fick vara kvar hemma. Jag försökte förklara att hennes nuvarande tillstånd inte lämpade sig för umgänge med boxergrabbar, hur fina de än är. Men hon bara fnös och sniffade vidare. Nu har Boxerbladet kommit ut och då kan jag lägga ut artikeln om IPO-VM så att även icke SvB-medlemmar kan läsa. Har fått mycket positiv respons från folk som tyckte att det var spännande läsning, vilket är roligt men lite ovanligt. Tyvärr får vi alldeles för lite feedback på tidningen. Man kan ju alltid hoppas att nöjda läsare tiger still, men nog vore det bättre om de ville vara med och påverka innehållet och därmed utveckla tidningen. Nu blir det ingen uppdatering på ett par dagar. I morgon åker vi till stugan för att sedan köra vidare till Avesta på lördag morgon. Där har Buffy släktträff med Cocco och Ingo, vilket ska bli jättekul. Förhoppningsvis kommer Aura med också. (Jaja, det ska väl bli lite roligt att träffa Marie, Urban, Mats, Ulla och Elinor också... ; ) Jag slog t.o.m. på stort och badade Bufflan häromdagen. Petiga gudmor Elinor påpekade genast att hon kommer att hinna grisa ner sig och måste badas igen inför helgen. Ingen har dock krävt att svanstipp och morrhår ska ansas och det är jag tacksam över. Fast jag har hört tisslas om att Aurisen får kalsongerna(!) klippta... hoho! Slutligen, tack till Eva för alla skratt! Ibland är det tur att man har öron, så att inte mungiporna går ihop i nacken (då skulle väl huvudet trilla av?). Tack också till Kajsa för att hon har förstått att vi vill veta allt om Nellie (och Dexter!) och därför är så flitig att uppdatera sin sida.

9 juni: I går skulle vi egentligen ha tävlat BSL3. Hade varit roligt att ha BSL-sviten klar, men det hinns med senare. Jag tycker att mitt träningsupplägg fungerar bra och Buffy har gjort sig förtjänt av lite vila under löpet. Dessutom tror jag att ett kortare träningsavbrott är nyttigt ibland. Men nästa vecka tar träningen fart igen, vilket jag ser fram emot. Och helt förslöade är vi inte, vi spårar och går långa skogsprommisar - inte så dumt det heller.

Vill passa på att säga välkommen till familjen till följande två sötnosar:

Var på en mycket intressant föreläsning om nya metoder för DNA-sekvensering. När arbetet med att kartlägga det mänskliga genomet (HUGO) genomfördes så tog det tio år och kostade upp emot 10 miljarder kronor. Idag skulle samma arbete göras på ett par månader och till en kostnad under tio miljoner. Med de nya metoderna kommer kostnaderna att reduceras ytterligare, vilket innebär större möjligheter att kartlägga sjukdomsgener som i sin tur leder till ökad kunskap kring ärftlighet och snabbare genombrott vad gäller behandlingsmetoder. Fantastiska möjligheter öppnar sig i takt med forskningens framsteg och givetvis kommer dessa nya rön att bli av stort värde i avelsarbetet. Man hisnar vid tanken på den kunskap som väntar inom en överblickbar framtid.

På kvällen var jag på möte i vänföreningen. Fick se djursjukhusen Bagarmossen/Albanos nya flådiga broschyr och blev lite stolt eftersom det är jag som skrivit texten till den. Det är alltid lika roligt att se det färdiga resultatet.

Kvällen avslutades med 3-0 till Holland mot Italien, vilket gladde mig mycket. Har gillat Holland ända sedan jag var liten och lekte Johan Cruyff när vi spelade fotboll hemma på gatan. Tror inte att Goliats matte var lika glad... ; )

6 juni: Varmt! Dagstemperatur i skuggan var 32 grader, så det var inte mycket som blev gjort i dag. Hundarna slöade på verandan och svalkade sig i Goliats pool när det blev alltför varmt. (En arbetskamrat till Maria påstår att Goliat är världens mest bortskämda hund och blev väldigt upprörd när han hörde om poolen : ) De tvåbentas arbetsinsatser sträckte sig till att hissa flaggan, sätta upp hängmattan, analysera EM-tips samt dra upp gräs i hallonhäcken. I övrigt handlade det mest om att slöa i hängmattan eller dricka vin och äta glass. Iofs trevlig sysselsättning. Nedan syns min odlingslåda med rädisor, spenat, purjolök, sockerärtor och vallmo.

När det var som varmast gick vi ner till sjön och badade hundarna. Till höger kan ni se var Towe och Kashi har sin stuga, det ligger så nära som på andra sidan av vår sjö. Eftersom både Buffy och Kashi är VVV så skulle de kunna simma och hälsa på varandra : )

Här är en närbild på Buffys utterpäls. När hon torkar så återgår hon till sammet igen.   Sammetsbuff

5 juni: Jag måste uppenbarligen förtydliga mig ytterligare ang BK-utställningar. Nej, jag menar givetvis inte att alla utställningar på brukshundklubbar är lättvunna. Jag skrev att jag inte kommer att "leta små lättvunna BK-utställningar", dvs inte ett ord om att jag aldrig skulle kunna tänka mig att ställa ut på en BK eller att jag anser att alla BK-utställningar är ovärdiga. (Det var värst vad folk var snarstuckna i detta ämne. Det här är tydligen det mest hemska/dumma/elaka jag har skrivit.)

Jag lovar, jag vet att det finns BK-utställningar med ett stort antal hundar av varje ras och med väl ansedda domare, men det är givetvis inte dessa jag syftar på. En gång åkte jag förbi Härnösand, eller kanske var det Hudiksvall, när det var utställning på deras BK och stannade för att titta. Två boxer totalt och en domare som var någon annanstans i tankarna. Hur kul vore det att vinna där? Minns också en hund "från förr" där matte och husse åkte landet runt och efter mycket möda till sist lyckades få sina cert. Inte så imponerande i mina ögon, jag tycker att de borde ha skippat championambitionerna och varit stolta över sin hund ändå.

Hoppas att alla nu har förstått vad jag menar. Ni får gärna tycka att jag har fel, men jag vill inte att ni missförstår.

I dag har vi åkt till landet för en långhelg i hängmattan. Ska kanske göra lite nytta också, men hängmattan har hög prioritet. Jag tyckte det var varmt i Sthlm, men det är ingenting jämfört med vad det är här. 30 grader i skuggan och totalt vindstilla. Kvällen tillbringades hos Goliat (med Fisherman-shots, precis vad jag behövde). Buffy är dock lite bekymrad över att hennes vänner har blivit så underliga den senaste tiden. Varken Goliat, Keiko eller Aura(!) är intresserade av att leka med henne längre, utan vill hellre utforska hennes bakre regioner. Lilla oskyldiga Buff förstår inte vad det handlar om och jag försöker trösta med att det snart är som vanligt igen. I går gick vi långprommis på Lovön och Buffy tyckte det var toppen att simma omkring i Mälaren. Hon ser ut som en utter när hon kommer upp ur vattnet med sin mörka blankvåta päls. Jag ville också bada, men tycker det är lite för kallt ännu. På tal om vvv (våta vackra vovvar) får ni här en dagsfärsk bild på Big Heart-vovvarnas strandlek. Skönt att kunna svalka sig i sjön när det är så varmt, för att inte tala om hur mysigt det är att rulla sig i sanden efteråt : ) Sovdags nu. Ska gå upp tidigt i morgon bitti för att orka med en skogsprommis innan det blir alltför varmt ute.

1 juni: Söndag kväll och väldans trött efter en intensiv helg. Måste dock starta datorn i alla fall, för att säga ~ GRATTIS COCCO - DANSK CHAMPION! ~ Buffys syster Cocco blev idag BIR och BIG-2 på en dansk kennelklubbsutställning och tog därmed den sista utmärkelsen som behövdes för att bli dansk utställningschampion. Hipp hurra för världens bästa Cocco! Buffy är såå stolt över sin vackra och duktiga syster. I torsdags började Buffy löpa och jag är väldigt glad att vi hann tävla BSL2 innan löpspattet kulminerade. Nu kan vi lulla omkring och vänta på att allt ska återgå till det normala. Perfekt med löp efter vårens tävlingssäsong, men före midsommar och semester. I helgen har vi varit på del två av IPO-domar/tävlingsförarutbildningen, som var lika högintressant denna gång. Otroligt mycket värdefull kunskap kring både bedömning och framförande av hund. Buffy fick tillbringa helgen "på kollo" på Ekerö, skönt för henne att kunna plaska i vattnet och strosa omkring istället för att ligga i en varm bil medan matte pysslar med annat. Ikväll var vi ute på Mälarö BK och tränade med Elinor & Aura. Det som imponerade mest på oss var när vi åkte från klubben och såg hur grannarna i stallet jagade en stor och vild (läs: faaarlig) häst som kommit lös och sprang runt, runt längs hagarna med grimskaftet slängande efter sig. Elinor hoppade genast ur bilen och började gå mot hästen. Det märkliga var att hästen, som flytt för de andra tvåbeningarna, nu stannade till och tittade intresserat på Elli som närmade sig och pratade med honom. När E sträckte ut handen mot honom så lät han sig snällt fångas in och efter att ha klappat om honom ledde hon honom till stallpersonalen. Hur coolt som helst!

Avslutar med ett par gulliga bilder från Marikarlos där pappa Ingo är nere och hälsar på sina fina valpar. 

	Så söta syskon! Jag tror att detta kommer att bli kanonvovvar. Grattis till alla blivande valpägare! Lilla valpen kollar läget. Vad är det egentligen för skillnad på mammor och pappor?
Smygläge... vad händer där borta?	Så otroligt söt! Jag kan inte förstå att det finns de som inte inser att en vit boxer har exakt samma värde som övriga boxervalpar.

29 maj: Först och främst svar på de frågor som kommit ang certjakt och vad jag menar. Jag menar precis det jag skriver, för mig är det inte "cert till varje pris" som gäller. Det kanske låter illa i någons öron och någon annan kanske känner sig trampat på tårna, men jag vidhåller vad jag skrev. Det roligaste vore att få cert på en boxerspecial eller större internationell utställning, det är åtminstone vad som är pampigast i mina ögon. Vad som händer i Hjo vet jag inget om, men för mig låter utställning på Hjo BK ungefär som att tävla lydnad hos Collieklubben. (Helt ok för träning, men när det gäller formell meritering - icke.) Sedan är det upp till var och en att tycka som de vill och tävla var de vill, jag lägger ingen värdering i andras val - men här skriver jag om mina egna.

Det är klart att jag vill att Buffy ska få utställningscert. Men det är inte för min egen skull, utan för uppfödare och släktingar. Det är ju inte min förtjänst om hon har en korrekt exteriör, så meriteringsvärdet kan ändå inte hamna hos mig. Snarare är det ett sätt att "betala tillbaka" för en underbar hund - och det vill jag gärna göra.

Sedan finns det även ett mervärde av den förskräckliga och oresonliga sorten ; ) och det är att täppa till truten på de som, när Buffy var liten, berättade vilken ful och arbetsoduglig hund jag hade fått. De kan gott gnissla tänder och skämmas, om de har förstånd till det. Vem vet, kanske kan det leda till att de tänker sig för innan de gör nästa korkade uttalande som gör en lycklig valpägare ledsen.

Slutligen vill jag bara tillägga att jag tycker det är jätteroligt när ni hör av er och tycker att jag är lite förskräcklig. Det piggar upp! ; )

I morgon ska jag på piratfest och till helgen är det domar-/tävlingsförarutbildning, vilket ska bli jätteroligt. 

28 maj: Först och främst, TACK för alla gratulationer! Vi blir givetvis väldigt glada : )

Den här veckan har vi haft roliga lydnadsträningar. Nu när vi inte har någon tävling inplanerad så ska vi slipa på befintliga kunskaper samt lägga till några nya - i lugn och ro. Idag har vi kört läggande och ställande under språng för första gången och det gick riktigt bra (än en gång har jag känslan av att hon redan kan momenten). Genast blev jag lite sugen på att försöka mig på BSL3 nästa helg, men nej - jag har lovat både Buff och mig själv ett annat upplägg och det tänker jag hålla. Vi saknar fortfarande en del, både i precision och moment, inför den högsta klassen och det finns ingen anledning att ha bråttom. Vi ligger dessutom helt rätt till i vår årsplanering, vilket känns bra.

Vad gäller spåret så ska vi arbeta flitigt med det under sommaren för att bygga erfarenhet av alla tänkbara variationer. Jag hoppas och tror att den senaste tidens bakslag beror på löpspattet och att Buff snart är tillbaka i sedvanlig god form igen.

Återstår sedan skyddsarbetet och även här ska vi vara flitiga under sommaren. I måndags fick Buffy bita i ärm för första gången på ett tag och oj vad tänd hon var! Hon bet så det sjöng i ärmen och jag trodde att hennes mungipor skulle spricka då hon bara ville ha in mer och mer i munnen. (Kia: "J*klar vilken kapacitet hon har!", Jonte: "Två år och DEN attityden... det ska bli kul att se när hon är fyra."). Skyddslydnaden är INTE lätt, men trägen vinner. Det kommer säkerligen att krävas mycket träning, men jag är lyckligt utrustad med både tålamod och duktiga mentorer så det kommer att gå bra.

Några av vännerna i gästboken har gissat på vänstervarv framöver och det stämmer nog. Utställningscert är väl egentligen inte den meritering jag prioriterar, men det passar rätt bra nu när vi går in i en tävlingsfri period och det samtidigt finns en del roliga utställningar framöver. I mina ögon är Buffy en A-boxer även utseendemässigt, dvs hon ser ut så som jag tycker att en boxer ska se ut. Vad domare och andra tycker spelar mindre roll, men vi ska i alla fall ut och testa deras omdömen. Fast jag kan redan nu säga att vi inte kommer att stånga oss blodiga för certen, om det inte funkar så struntar vi i det. (Jag kommer inte att förnedra oss med att leta små lättvunna BK-utställningar.) Dessutom kommer jag tyvärr(?) att missunna er glädjen att se AnnaP lufsa runt i ringen, istället lämnar jag över kopplet till de som kan det här bättre - så att jag själv kan sitta vid sidan av ringen och äta glass : )

Sen håller vi tummarna för att Aurisen kommer upp i bruksklass innan sommaren eftersom det blir en bra test av vänskapen mellan gudmödrarna. Som alla säkert vet så är Aura en riktig snygging, vilket bevisats av CK:n, R-Cacib och en nästan-kvalificering till Cruft´s. Men faktum är att den enda gången som fröknarna stått i samma klass så vann faktiskt Buffy. De var visserligen inte så gamla, men det är ändå sånt som är viktigt att komma ihåg ; ) Fast det roligaste med den utställningen var att jag istället för att gratulera vinnaren (Buffy kom tvåa och Aura trea) vände mig om och räckte långnäsa åt Elinor. Det tog ett tag innan jag insåg att det nog inte var så man förväntades bete sig och fick sedan leta upp vinnaren för en senkommen gratulation. Hon såg rätt tvivlande ut när jag förklarade att mitt uteblivna grattis berodde på att jag hade haft fullt upp med att trakassera trean.

Olämpligheten att ställa ut min hund bevisas även av denna bild (tack Maria!). Kanske lite bättre här, men nej - jag ser fram emot att äta glass vid ringside : )

25 maj: Har sagt det förut och säger det igen: Världens Bästa Buff!!! I natt innan jag somnade bestämde jag mig för att tävla. Satte klockan på ringning kl 05.00 för att hinna med en rejäl promenix innan samlingen 07.30 eftersom jag hade en tanke att det kanske kunde dämpa inför-löp-spattet något. Vi joggade en timme längs strandpromenaden i solen bland ankor och kaniner, medan resten av Huvudsta låg och sov. Hade det inte varit för den förestående tävlingen hade det varit en väldigt trevlig och avslappnad start på dagen. När vi gick på spåret kändes Buffy koncentrerad och fin, och sög också fast riktigt fint redan från start. Hon behöll sedan suget genom hela spåret, men även om hon hittade föremålen så var markeringarna inget vidare och det fanns också en del onödiga kontroller längs ett par sträckor där hon for ut åt sidan men sedan blixtsnabbt in på spåret igen. Domaren tyckte att Bufflan var en väldigt trevlig spårhund, med bra driv i arbetet och stor spårlust. Men givetvis drog han ner betyget för markeringarna och kontrollerna. Jag var dock nöjd med våra 83 poäng, för även om spårets utförande var långt under Bufflans vanliga nivå så var det ändå det bästa hon presterat under den senaste tiden. I lydnaden gick vi som tredje hund och medan de första hundarna gick så väntade vi i skuggan på den övre delen av planen. Nu började det kännas rätt bra för Buff var lugn och följsam, men med gårdagens apportering i färskt minne så sjönk ändå självförtroendet. De tre apporteringarna (slät, 1-metershinder, A-hinder) står för sammanlagt 45 poäng vilket medför att man inte har råd med dåliga apporteringar. När vi gick in på planen hade jag Buffys hela uppmärksamhet och de första delarna gick verkligen också kanonbra. Men tyvärr slog den senaste veckans spattighet igenom och på slutet blev det en hel del onödiga felaktigheter. Hon sprang i alla fall ut på apporteringarna - puh! - men behandlade sedan inte apporterna helt enligt regelboken. Framåtsändandet blev inte heller någon höjdare, även om hon sprang snabbt och långt, då hon inte ville avsluta med ett distinkt läggande. När jag lade henne för platsläggandet så hade jag i alla fall en stark känsla av att vi klarat oss, vilket också visade sig stämma - 75 poäng.

Vi är nu godkända i BSL2 och uppflyttade till BSL3, vilket känns jätteroligt. Så Towe, svaret på din fråga är: Nix, verkligen inte!  : ) Vi kommer nu att ta en paus i BSL-tävlandet för att istället satsa på skyddsträningen så att vi kan starta i IPO1 under hösten. Förhoppningsvis hinner vi även med BSL3 innan säsongen är slut, men det är inget som brådskar. Efter tävlingen fick Buffy och Keiko busa av sig i skogen, det hade hon verkligen förtjänat. Jag är så glad och stolt över denna underbara lilla vovve. Nu ska hon få vara så löpspattig hon vill - utan tävlingshets. Vi ska bara ha roligt tillsammans och bygga för framtiden i lugn och ro. Världens bästa Buff!

24 maj: Flera dagar sedan uppdatering och då har det förstås hunnit hända en del.

Har tränat spår ett par gånger och det har inte gått bra. Det är tydligt att det är löp på gång, den vanligtvis så duktiga Spårbuffen är mest spattig och vill sniffa och kissa överallt. Jag tröstar mig med att tänka "det går över, det går över, det går över...".

Har tränat lydnad flera gånger och även här har det varit spattigt. Buffy har dock gjort sitt första klockrena framåtsändande på totalt okänd mark (utan hjälpmedel eller föregående träning), vilket kändes lite häftigt. Jag som trodde att det skulle bli vårt svåraste moment, men just nu är det vad som fungerar bäst. Ja, kanske t.o.m. det enda som fungerar bra.

Har ätit sushi med Lotta som har egen sushikock på sin restaurang och hade beordrat denne att laga särskild AnnaP-sushi. Mycket mumsigt! Men sedan hade hon bett honom om en liten tonfisk-sushi eftersom hon vet att jag tycker att jag egentligen borde äta fisk. I vanliga fall skulle jag förstås ha tvärnekat till att stoppa en firre i munnen, men jag blev så tagen av att hon lagt mitt uttalande på minnet så jag bestämde mig för att försöka med en liiten bit. Precis när jag börjar peta lite försiktigt på fisksushin (usch!) så ropar Lotta "NEEEEEJ!!!! ÄT DEN INTE!!". Något skärrad får jag förklaringen att den KAN innehålla något läskigt (minns inte vad) och att vissa personer reagerar negativt på det, och Lotta tyckte inte att det var rätt tillfälle att utsätta mig för den risken. Kan lova er att jag ALDRIG kommer att äta en fisksushi efter denna traumatiska upplevelse. Men det andra var verkligen gott! : )

Fick rycka ut på min lokala BK där en instruktör stött på en sjumånaders boxer som uppgavs vara oregerlig. Jag möttes av en underbar liten tik som tyckte livet var toppen och skulle upplevas ohämmat. Vi klickade in henne på nolltid och hon svarade oerhört bra på den träningen. Under den timme vi tränade kunde hon sitta passivt, ta kontakt med matte/husse, förbättra sitt koppelgående och träna in ett helt nytt kommande. Lilltjejen fattade blixtsnabbt och tyckte det var jätterolig träning. Dessutom hade hon väldigt duktiga ägare som också snabbt förstod klickertänket och lärde sig att reagera i tid och vara uppmärksam på sin hund. Det kändes så bra när jag åkte därifrån. Tänk så många glada och livliga hundar som det rycks och slits i, jag önskar att alla hade lika kloka ägare som den här lilla boxerflickan.

Har varit i Uppsala och träffat Mia och Lotta - mycket trevligt. Passade givetvis på att shoppa i Mias affär. Den här gången blev det fina kläder från Lundhags, ett par sköna byxor och en urmysig tröja i thermo-ull. Buffy fick bitpryl och en stor apport. Sedan köpte jag flera av våra favvokoppel och halsband, hundkex och lite andra prylar.

I dag var vi på Boxerklubbens korning på Solna-Sundbyberg BK. Vad sägs om denna kommentar om Buffy: "Jag har hört så mycket om henne, men ingen har berättat att hon är så SÖT!" Hmmm...

I morgon är vi anmälda till tävling (BSL2), men jag är mycket tveksam till att ställa upp med tanke på hur uselt det har gått på träningen den senaste tiden. Idag körde jag en kort testträning för att känna av henne, men hon sprang inte ens ut på apporteringen - det har väl aldrig hänt förut! På de två senaste spårträningarna har hon först glömt hur man spårar och sedan hur man markerar ett föremål. Jag vill inte förlita mig på mirakelmetoden, men samtidigt är jag givetvis sugen på att vara med när vi ändå är anmälda. Har ändrat mig flera gånger under dagen och just nu vet jag inte alls hur vi ska göra. Jag tror att jag väntar med beslut till i morgon bitti. Det svåra är att jag ju VET hur duktig hon är och hur mycket hon kan, men samtidigt känns det väldigt oschysst att tävla henne i nuvarande skick när hon plötsligt inte kan något alls.

Försökte komma ifrån tävlingstankarna genom att lägga i båt och klättra i klippor. Nästa projekt blir att tvätta min lilla husvagn så att den blir fin till dess att säsongen börjar. Längtar verkligen efter att åka iväg på husvagnstur igen!

19 maj: Idag tränade vi först spår (gick skapligt) och lite senare lydnad. Den senare började nästan lika spattigt som i lördags, men efter lite "pastej" (dvs "pass-dej!" = mild kravform) skärpte Bufflan till sig och gick sedan hyfsat bra. Jag märker tydligt att uppmärksamheten mot matte har gått ner rejält och gissar att det beror på att jag varit knacklig så länge och nästan helt släppt mina krav på henne. Jonte påtalade vikten av att återgå till att ställa krav, med tanke på att Buff redan nu är stark nog att klara det mesta själv samtidigt som hon kommer att växa till sig ytterligare. Sedan sade han att Buffy och jag har en väldigt speciell relation och att det är ovanligt att se en så vass hund som ändå är så "mjuk" gentemot sin förare. Jag blev jätteglad av att höra det : )

När vi var klara för dagen kom plötsligt en leende tjej gående mot mig. Jag kände givetvis igen henne genast, men det tog ändå en stund att fatta - eftersom hon var på "fel" ställe. Eva Samuelsson (numera Highland) är hemma i Sverige över sommaren - jättekul att träffa henne igen! Fick också träffa sötnosen Elsa (Thatledome Pride´n Joy) som jag bara sett på bild tidigare, men som vi säkert får se mer av på utställningarna i sommar. Och Simon! Lika snygg och pigg som tidigare (gråa hår hade han ju redan som ung). Jag som trodde att Eva var "förlorad" för Sverige, men riktigt så illa är det faktiskt inte. Hon är nu intresserad av att lära sig mer om skyddsträning och kommer att dyka upp igen för att se på Team Stockholms träningar = kul!

18 maj: Oj, vilken rolig och intressant helg! Båda dagarna har tillbringats på IPO-domarkursen och varit fullspäckade av information, diskussion och praktisk tillämpning. Det första jag ska göra här och nu är att be om ursäkt för allt dumt jag sagt och tänkt om IPO-bedömningen. Nu förstår jag bättre hur bedömningsystemet är utarbetat (även om det därmed inte alltid tillämpas på avsett vis) och inser att det inte alls är så tokigt. Felet jag har gjort är att tänka poängavdrag a´la svenska bruksprov och gör man det så blir bedömningen rätt knepig. Så det här var verkligen en aha-upplevelse för mig och nu känns det plötsligt än roligare att ha valt denna gren. Tidigare har träning och tävling varit toppen, medan bedömningen har känts "så där". Nu tror jag att jag kan respektera hela utövandet och det känns förstås finemang eftersom man gärna vill känna sig tillfreds genom hela linjen i den sport man valt att lägga så oerhört mycket tid på.

Problemet med kass översättning av det tyska regelverket och domare som hittar på egna bedömningskriterier kvarstår dock. Jag tycker att vi ska vara oerhört stolta över våra svenska bruksprov som utformats så att reglerna är lätta både att tillgodogöra sig och tillämpa.

Ps. till alla boxervänner. Om ni tyckte att ni kände igen en av domaraspiranterna så är det helt korrekt.

Kursen har gjort att det inte blivit någon träning alls i helgen. Jo förresten, vi var praktikekipage på lydnaden och tvingades gå IPO-3-programmet, vilket vi inte ens har tränat in ännu. Men det spelade å andra sidan ingen roll, det kunde inte gått sämre om vi så fått order om att gå taiwanesisk tandemlydnad - vi var helt lost! Buffy var glad och pigg - på allt utom lydnad. Uppdraget var att gå helt tävlingsmässigt, vilket hindrade all form av korrigering då programmet utförs i ett sträck. Det var nog det sämsta utföranden vi någonsin haft. Samtliga "domare" gav precis över godkänt, men jag tror att de var snälla mot mig. Alla momenten utfördes visserligen, men inte mer än så. Det enda jag var nöjd med var framåtsändandet (som faktiskt var väldigt snyggt). Jag misstänker att vårt lydnadsutförande har påverkats negativt av att jag mått så dåligt och mest lallat omkring. Har inte orkat ställa några högre krav på fröken och inte heller haft någon röst att korrigera med. Nu har vi en del att ta igen.

Har fått påpekande i gästboken att jag inte berättat vad jag fick i fredags. (Fick?? Tvingades minsann slita för min belöning...) Det var Elinor som kom med två nybakade kakor och BÅDA VAR TILL MIG som tack för Auras spår! Kan meddela att kakorna var ytterst lättätna. Den ena försvann direkt på parkeringen, jag tror nästan att jag svalde den hel. Den andra, tja plötsligt var även den borta. Goooott! Ellivännen, ska vi spåra något denna vecka? 

Sen måste jag avslöja att jag faktiskt mår bättre! Helt otroligt, hade nästan glömt bort hur det känns att inte behöva känna sig risig hela tiden. Fortsätter det så här så är jag snart frisk! Bäva månde Buffy... ; )

16 maj: I dag har vi varit och spårat med Aura. (Ja, Elinor var visst också med.) Lilla Aurisen fick ca 500 m skogsspår med fem föremål och löste uppgiften alldeles utmärkt. Duktig! Efteråt fick Aura och Buff leka tillsammans i skogen, vilket de förstås tyckte var jätteskoj. Därefter åkte vi vidare till So-Su BK och träffade Mia och Lotta. Mia hade med sig provkläder från sin affär, så parkeringen omvandlades till en offentlig provhytt. J*klars vilka fina kläder! Jag köpte dock inget (ha!), men enbart av den anledningen att jag snart ska åka till Uppsala och det är roligare att kunna välja från hela sortimentet. Ser fram emot det! (Elli, vad tror du om nästa fredag? En turné till Mia och Back-On-Track?) Kvällen avslutades för min del med en gemensam platsliggning, men sedan måste jag åka hem och vila luftrören medan de andra tränade vidare. Lite tråkigt att inte kunna vara med hela kvällen, men det var i alla fall roligt att träffa dem. 

Ett vildsvin har tagit sig in i huset!	Hallå där! Vem är du och vad gör du i min säng?	HUGG!

Nu ser jag fram emot en spännande helg. Det ska vara IPO-domarutbildning där även ett par tävlingsförare får vara med för att se och lära samt ställa upp med praktikhundar. Det finns en del regler som jag tycker är lite märkliga och det ska bli väldigt intressant att få vara med. Dessutom hoppas jag kunna snappa upp praktiska tips om hur man bäst beter sig i olika situationer. 

Igår var jag hos doktorn och fick veta att mina luftrör var väldigt slitna (nähä?). Blev ordinerad tysthet, vila och fördubblad medicinering. Ni anar inte hur trist det är att behöva vara tyst. Men Ingos gulliga matte och husse har i alla fall förstått vad jag behöver för att bli glad igen - massor med bilder på Ingos och Carros underbara valpar! Här presenteras ett urval av dem. Se och njut! Ett par av valparna kommer till Stockholm, vilket jag tycker är jättekul.

14 maj: Idag har vi tränat lydnad, rondering och anskällning. Jag var lite otålig i lydnadsträningen och det skäms jag över nu. Buffy är så snabb-/lättlärd att jag ibland glömmer att skilja på träning och inlärning. Otroligt korkat och förskräckligt oschysst mot Buff. Ska märka ut detta med fet röd stil i träningsdagboken, så att det inte händer igen. Jag vill leva som jag lär och behandla mina hundar med kärlek och omtanke. (Fast det märkliga är att hur dum eller opedagogisk jag än är så tycks hon lära sig ändå. Är inte säker på att jag alltid förtjänar det.)

Tänk att det redan är mitten av maj. Jag tycker att det känns som om det fortfarande är april och det känns konstigt att tänka sig att det snart är sommar och att vårens tävlingssäsong snart är slut. Snabbt går det. Det är snart dags att uppdatera träningsplanen inför hösten. Min plan har redan reviderats i och med att jag bestämde mig för att skippa svenskbrukset, men i övrigt står målen fast. Älskade lilla Buff, viktigast av allt är ändå att ha roligt tillsammans - det går utanpå allt annat. Jag vill inte bli en sådan som sätter tävling främst eller som använder hundens framgångar för att bättra på den egna självkänslan.

Läste på Boxerklubbens hemsida att den uppfödare som avlat på anlagsbärare av RD nu har skickat en advokat på SvB för att få tillbaka valphänvisningen på rasklubbens hemsida. Anledningen ska vara att uppfödaren bedriver så omfattande avel att det påverkar hennes försörjning om hon inte får vara med på valphänvisningen. Jag saknar ord.

På ett av de hialösa forum där saken diskuteras funderar man över de personer som öser lovord över uppfödaren i hennes gästbok och frågan är: Kan man vara vän med en person som gör något så fult som att avla på hundar som tidigare lämnat valpar i en fruktad och med största sannolikhet hereditär sjukdom? Jag vet inte om det är möjligt och hoppas att jag aldrig kommer att ställas inför det avgörandet. Men kom plötsligt att tänka på en gammal favoritdikt. Redan som liten älskade jag att läsa och favoriter var förstås allt som handlade om djur. Min första bok var "Född fri" om lejonet Elsa, jag var sex år och boken var definitivt inte riktad till den åldersgruppen. Sedan hittade jag Verner von Heidenstam i min pappas bokhyllor och rördes ända in i hjärtat av det jag läste:

Och hade jag en vän, en enda vän
och denna slog ett värnlöst djur
och gav sin hand, som nyss med värmen ur
min själ jag tryckt och velat trycka än

- jag toge aldrig denna hand igen!

Och låg han sjuk, den vän som nänts att slå
ett värnlöst djur, och låg han törstig då,
när vid hans säng jag satt den sista natten
jag skulle råga glaset fullt med vatten
och dricka det i botten själv och gå.

Nu tycker kanske någon att jag är förskräcklig och oresonlig, men allt jag har sagt är att jag kom att tänka på denna dikt. Fritt fram för tolkningar.

13 maj: Ooops, kom på att jag har glömt ett viktigt datum. I förrgår var det två år sedan jag hämtade Buffy. Jag har skrivit om det så många gånger tidigare, men kan inte låta bli att tänka på det igen. Minns precis hur det kändes när Marie gick ut bland alla valparna och hämtade lilla Buffy för att placera henne i min famn. Det är alltid väldigt speciellt att hämta sin nya valp, men den här gången var det något särskilt eftersom det var så nära från det att Morry flyttat till boxerhimlen. Jag var så oerhört ledsen och trodde aldrig att jag skulle bli glad igen, men sedan hände det så mycket och så snabbt - och plötsligt satt jag där på Big Heart´s fina altan med Buffy i famnen. Lilla Buff som egentligen skulle flytta hem till Marion, men tack vare hennes hjärta av guld fick komma till mig istället.  Jag tror att både Marie och Marion suckar högt när de läser detta. "HerreG, nu börjar hon igen...". Men det kan inte hjälpas, jag kommer alltid att vara tacksam över vad ni gjorde. Ni är världens bästa, både som uppfödare och människor! Idag har Buffy fått massor med aktivitet. Först gick vi en promenad i skogen, eller gick och gick... Buffy rejsade som en galning. Det märks tydligt när hon varit inaktiv en dag, då är det mängder av energi som måste ut ur tassarna. Sedan tränade vi lydnad en stund och därefter blev det hopp & lek tillsammans med Keiko. Tyvärr måste jag tillbaka till jobbet, men kombinerade nytta med nöje genom att lägga ett kort krumelurspår innan jag gick in. Buffy vilade i bilen medan jag arbetade i drygt en timme och därefter tog vi spåret. Det blev inget enkelt spår eftersom jag lade det på gräsmattan alldeles utanför min arbetsplats, där det är livlig trafik med folk, cyklar, hundar och kaniner som bor i buskarna. Dessutom blev det rätt komprimerat med flera återgångar på tre meters avstånd. Totalt ca 70 meter med sex vinklar, fyra föremål, två övergångar med cementerad gångväg och under ett staket. Två av föremålen låg dessutom i en brant slänt där Buffy fick markera liggandes i skarp lutning på längden. Bufflan tyckte det var ett jätteroligt spår och hennes matte var väldigt stolt över sin duktiga vovve. Två år tillsammans med Buffy firades även med färskfoder, märgben och present. Bilder kommer senare.

Lyckliga jag och lill-Buff, dvs taget för två år sedan. Urban tog kortet och Marie står bredvid och gråter. (Det sistnämnda imponerade stort på Elinor - en uppfödare som gråter över att lämna ifrån sig valparna! : )

12 maj: Fantastisk fotbollsmatch ikväll! Underläge och en man utvisad, men jag visste hela tiden att vi skulle klara det. Och mycket riktigt avgjorde Bajen i slutminuterna - tjoho! Fast jag fick vara tyst hela matchen. I förmiddags pratade jag med Marie och sedan försvann rösten igen. Det är hägg och syrén som ställer till det för mig nu, jag hoppas att de blommar över snabbt för nu vill jag bli frisk igen. "Stanna inomhus och var tyst" säger doktorn och det låter ju himla kul : ( Ingen träning blev det heller, men nu tänker jag vara tvärtyst till i morgon eftermiddag för då SKA vi träna.

Blev i alla fall uppmuntrad av trevligt mail från buffbroder Ingo. Här ser ni bilder på raringen när han njuter av att badsäsongen har börjat.

11 maj: Vi börjar med att uppmärksamma helgens viktigaste händelser. Inte för att någon av dem förvånar oss det minsta, men det är alltid roligt att få gratulera.

GRATTIS! Två Kronors Artic Aura & Elinor Lindmark Uppflyttad appellspår, Haninge BK Nu är det dags för matte Elinor att inse att Aura kan mer än att bara vara söt. Vi ser fram emot fortsättningen!	GRATTIS! Big Heart´s Here I come (Elza) & Camilla Wangen BIR och BIS-2 på utställning i Nybro Elza är nu den tredje i Big Heart´s H-kull som vinner BIR. Även i övrigt är hon en riktigt, riktigt fin och trevlig hund och Buffy är stolt över att ha en sådan syster.

Vi har varit på landet över helgen. Jag har fixat till mina odlingslådor inför säsongen samt plockat lite ved, men i övrigt har vi tvåbeningar mest suttit i solstolarna och pustat över värmen och ätit (Grillsäsong! Kolla in mina dubbelpanerade halloumiostar i förgrunden). Våra fyrbenta vänner hade betydligt mer energi, här är ett filmklipp från lördagen. En intressant länk. Det är Jägareförbundet som satt upp en webbkamera vid ett ställe där de utfordrar vildsvin. Flest grisar syns vid kl. 21.00, 22.00 och 23.00 då utfordring sker. En länk till tänkte jag visa, men då måste jag tyvärr (...) skryta lite om min egen vovve. Ni som tycker att det redan är för mycket av den varan kan sluta läsa nu, så slipper ni problem med matsmältningen i morgon. På IPO-VM såg vi många duktiga hundar, men det var en som höjde sig över mängden redan på inträningen vad gällde skyddsarbetet. Kia och Stoffe ropade: "KOLLA BUFFY!!" och denna hund gick sedan under smeknamnet "Bufflanvarningen". När vi hade sett alla hundar på såväl inträning som tävling sammanfattade Kia: "Det finns ingen hund här som är bättre än Bufflan, och bara en som är lika bra." Den hunden som var "lika bra" var förstås Bufflanvarningen - Dorotka Tigrata, en mörk tjeckisk tik med härligt schwung i skyddsarbetet. Hon slutade på tredje plats i IPO3, med poängen 94-90-88 (för mycket glöd på bekostnad av lydnad och precision). Hennes skyddsarbete från VM har nu kommit ut på YouTube. Härlig vovve! Om ni undrar vad Buffy ser på bilden till höger så finns svaret här. Stackars Goliat, inte lätt att vara född med en massa lurv i öronen.

I morgon är det måndag och dags att arbeta igen. Det är skönt att kvällarna är så ljusa att man hinner med en hel del efter jobbet. Jag vill lufsa i skogen och så vill jag träna, båda aktiviteterna givetvis tillsammans med världens mysigaste Buff. Ska försöka hinna med en hel del spår i veckan som kommer. (Hade planerat att vara spårflitig i helgen, men avstod pga värmen.) Sedan måste jag fixa med texter till Boxerbladet då det snart är manusstopp. Puh, det är mycket att göra nu. Att först vara sjuk och sedan ha semester i en vecka gör att allt arbete har samlats på hög. (Ibland önskar jag att jag stod vid löpande bandet och sorterade praliner på Marabou, då skulle någon ha gjort mitt arbete när jag kom tillbaka till jobbet. Men nää...) Avslutar med två söta Buffbilder.

7 maj: Idag har vi tränat lydnad och rondering. I går tränade vi spår tillsammans med Kia & Keiko. Här är en filmsnutt från "after track", de är verkligen söta tillsammans. Lite senare träffade vi Erika & Nova. Buffy ville förstås gärna leka med sin bernerkompis, men Nova hade tränat agility och var trött. Buff gav dock inte upp så lätt, hon vet att Nova är jätterolig när hon kommer igång.

Tidigare på dagen promenixade vi i Hagaparken och Buffy tog ett glädjeskutt ut i Brunnsviken. Trevligt att plaska lite i värmen, men mindre trevligt när hon avslutade med att kräla i svart gyttja vid strandkanten. Det blev raka vägen hem till badkaret där vattnet blev alldeles kolsvart när jag sköljde av henne. Hu!

Dagens Buff-tips: Titta på nyheterna i TV4 Stockholm i morgon (ang. trädfällning vid Huvudsta strand).

Som utlovat kommer här ett par filmer från VM:

5 maj: I går kom vi hem till Sthlm igen efter nästan två veckors bortavaro för Buffys del. Hon tyckte det var väldigt spännande att nosa av omgivningarna, men det var säkert mindre roligt att tillbringa några timmar av dagen ensam efter att ha vant sig vid sällskap dygnet runt. Gudmor frågade om hon har gått upp i vikt och jag svarade instinktivt NEJ, men efter ett närmare studium och med viss ärlighet så får jag nog säga LITE. Men nu är det slut på den hemlagade maten med sås, så hon ska snart vara nere på matchvikt igen. Ikväll har vi tränat lydnad, rondering och anskällning. Jättekul att vara igång igen, jag har verkligen saknat träningen och besöket i Polen var ju minst sagt peppande. Kvällen avslutades med Keiko-lek och det var verkligen roligt att se hur glada de var att träffas igen. Nästa gång ska jag försöka komma ihåg att ta med filmkameran så att ni får se hur söta de är tillsammans.

Nu har jag skrivit en åtta sidor lång berättelse om VM till Boxerbladet (hmm, måste nog kortas lite) så nu vore det väl 17 om jag inte kan berätta något här också? Fast jag avvaktar med tävlingsrapport eftersom jag inte vill förekomma Boxerbladet. Så fort tidningen är ute så lägger jag ut PDF:en här så att även icke boxermedlemmar får läsa. Jag tror att jag börjar med lite Polenmania här istället.

Jag har aldrig varit i Polen förut och tycker det var väldigt vackert på landsbygden, med enorma fält (vilka spårmöjligheter!), vidsträckta bokskogar, storkar, mistlar och alla sorters kå/ol (brunkol, stenkol, surkål och kålsoppa). En dag åkte vi till Tjeckiska gränsen och här var det väldigt vacker natur med snöklädda toppar, skifferberg (kolla repstegen mellan bergen!) och vackra blommor. Alla hus var byggda i sten och de flesta i stort behov av upprustning. En rolig detalj var att de som renoverade sina hus hade stor förkärlek för kitchiga glaserade tegelpannor i skarpa färger, jag antar att det signalerade någon form av välstånd. Till detta målade de gärna utsidan i en icke-matchande skrikfärg. Kul att se när man åkte förbi, men jag skulle inte vilja ha en granne med detta färgsinne. Det fanns gott om tvåbostadshus, med ett färgglatt renoverat och ett grått fallfärdigt hus.

Många stora pampiga tegelbyggnader, framför allt kyrkor. Flerbostadshusen gick så gott som uteslutande i grått, gärna med färgglada kreationer (nåja) på balkongerna. Så här såg kioskerna ut och här ser ni ett typiskt polskt fordon. Sen måste jag förstås visa mitt favorittrafikmärke "Varning för stora röda karameller".

Här är vårt hotell, ett mycket trevligt ställe i ett av Wroclaws finare kvarter där det vimlade av blommande magnoliaträd. En dag gick vi på zoo där de enda djuren som såg ut att ha det bra var pelikanerna och sedan besökte vi en marknad där man kunde köpa allt från prydnadshundar och kapsyler till porträtt av Hitler och Stalin.

Hemresan då? Jo, här ser ni hur det såg ut på vägen som gick in mot Berlin, som huvudsakligen trafikerades av tung transport från Ryssland och de baltiska länderna. Hur det såg ut vid sidan av vägen kan jag tyvärr inte berätta eftersom jag höll blicken riktad stint framåt pga de prostituerade som kantade vägen med bar underkropp och särade ben. Jodå, det är sant! Och förstås, fler storkar. Det var lång väg att åka hem och stort tack till Marion, Marie och Elinor som bidrog till att korta resan genom trevliga och långa telefonsamtal.

Här är mina skatter från resan. Jag hade velat köpa fler presenter, men priserna var hutlösa och sortimentet begränsat. Till mig själv köpte jag en chokladbrun träningsväst med brodyr (husse frågade hur många träningsvästar man egentligen behöver, han skulle bara veta...) och en tröja. Till mina Buffvaktande föräldrar inhandlades följande mutor och till någon annan köptes denna. Och givetvis, ingen resa utan prydnadsvovvar. Sedan köpte Keiko en jättefin present till Buffy (tack!).

Tävlingarna då?! Nej, ni får vänta till Boxerbladet. Kan i alla fall fresta er med att jag snart kommer att lägga ut filmerna från de svenska hundarnas lydnad och skydd.

Slutligen, i dag är det två år sedan jag fick veta att Buffy skulle bli min. Varmt tack till Marion & Marie, jag är oändligt tacksam för denna A-vovve!

2 maj: Jaja, sluta tjata. Jag SKA uppdatera sidan. Men rapporten från IPO-VM får ni vänta på ett tag till eftersom jag vill skriva artikeln till Boxerbladet först. Kan i alla fall berätta att det var en fantastisk upplevelse och bland det roligaste jag varit med om. Att det svenska laget sedan gjorde en sådan kanoninsats var verkligen grädden på moset. Tjoho!

Givetvis var det underbart att komma hem till Buffy igen. Det är skönt att veta att hon har det bra medan jag är bortrest, men oj vad jag har saknat henne ändå. Ni som känner Buff vet hur hon ser ut när hon skrattar och när jag kom hem så skrattade hon nonstop i säkert fem minuter. Hon är väldigt uppmärksam på mig nu och håller vaksamma ögon på var jag befinner mig, sover på mig och vill hela tiden vara precis där jag är. Mysbuff! Hon har förstås haft en toppenvecka i vår stuga tillsammans med mormor & morfar. Varit ute hela dagarna tillsammans med Goliat, gått skogspromenader, ätit mormors hemlagade mat, sovit i sängen hos morfar, etc - så det har verkligen inte gått någon nöd på henne. När jag ringde från Polen och frågade hur det gick, svarade mamma "Åh, vilken fin hund hon är! Du får gärna vara borta en vecka till!" Det lovar gott inför FCI-VM i september : )

Hade tänkt skriva mer, men det får vänta till i morgon. Har fortfarande någon form av ögoninflammation och efter att ha sett de två senaste avsnitten av Lost (serien återstartade äntligen förra veckan) är ögonen alltför trötta för att sitta framför datorn. Får återkomma i morgon, med lite piggare ögon.

20 april: Mot bättre vetande släpade vi oss till dagens BSL-tävling, trots att vi allvarligt funderat på att avstå. Hosta, taskig röst och ögoninflammation gjorde att förväntningarna var låga, men jag ville ju så gärna vara med i alla fall. Jag tänkte att Buffy kunde sköta spåret och att jag själv fick ta lydnaden som en träningstävling. Helt fel inställning för att åka på tävling, jag vet... men jag har mått så uselt i en vecka nu så varken humör eller självförtroende var på topp. Vi startade sist och inte blev det bättre av att se flera duktiga hundar spricka på spåret. När det blev vår tur var jag helt lugn eftersom jag litar fullständigt på Spårbufflan, men för första gången någonsin (sant!) stannade hon upp i spåret. Det var ett mycket intressant hål i marken som tilldrog sig hennes intresse och det tog tyvärr ett tag innan jag insåg vad jag skulle göra för att få henne att gå vidare utan att samla alltför många minuspoäng. Med tanke på att markerna verkade vara förgiftade denna morgon så gick resten av spåret bra, men förstasträckan drog tyvärr ner betyget rejält (inkl. min hantering av spårlinan). Vi fick 75p, dvs mycket lägre än jag förväntat mig men ändå godkänt. Inför lydnaden började jag äntligen känna mig lite taggad, för vi hade ju fortfarande chansen. Jag försökte förtränga veckans uteblivna och/eller kassa träningar där jag knappt kunnat få Buff att skilja på Sitt och Ligg eftersom allt jag sade lät ungefär likadant ("brööl"). Jag bad lilla boxerfröken att uppföra sig, drog ett djupt andetag och gick in på planen. Världens Bästa Buff - behöver jag säga mer? 84 poäng och UPPFLYTTADE till BSL2! Hurra, vad jag är glad!

Buffy med medalj och pokal för sin vinst/uppflyttning i BSL1.

Buffy gratulerar Maja till Kiros kanonfina BH-prov.

Efter tävlingen var Buffy "miljöhund" på dagens BH-prov, vilket vi tycker var lite hedrande eftersom det bara är trevliga och skötsamma hundar som får det uppdraget. Därefter åkte vi raka vägen till Dalarna. Buffy ska vara hos mina föräldrar medan jag åker till Polen och jag lämnar henne där i morgon bitti. Usch, jag gillar verkligen inte att åka ifrån henne, av rent egoistiska skäl. Jag vet ju att hon har det väldigt bra hos sin morfar & mormor, men jag längtar redan till dess att jag kommer hem till henne igen. Just nu sover hon gott i soffan, mätt av kyckling, rostbiff och andra läckerheter som duktiga hundar får av sina stolta mattar. Hon är verkligen den raraste hund man kan tänka sig och jag är så lycklig att hon är min! Nu tränar vi vidare inför BSL2, förhoppningsvis redan i maj. Apropå tävling så skickar vi ett STORT GRATTIS till Origo & AnnaA som klarade dagens appellsök med jättefina 312p!

"Tävling? Här finns viktigare saker att ägna sig åt...  Kom ska jag visa vad den otäcka grävlingen har gjort i vår skog"  säger Goliat.

Tidigt på tisdag morgon åker vi mot ATIBOX IPO-VM som arrangeras den 25-27 april i Wroclaw, Polen. Det känns verkligen jättekul att Sverige har med ett lag i IPO-VM - för första gången någonsin. Det svenska laget består av Stefan Holgersson & Archie, IPO3; Karin Johansson & Ypius, IPO1; samt AnnaP, lagledare. Igår fick vi de supersnygga lagkläderna inför resan - jacka, fleecetröja, t-shirts och keps. Stort tack till Kia i Team Stockholm som inte bara ser till att det svenska laget kommer att vara snyggast utan även håller koll på alla förberedelser inför tävlingen, allt ifrån gåvor till arrangörerna till avmaskning inför hemfärden. Givetvis följer Kia med oss till Polen och kommer med sin VM-rutin att vara till ovärderlig nytta. Deltagarna i VM kommer från följande länder Österrike, Belgien, Tjeckien (8), Finland, Frankrike (3), Tyskland (4), Italien (6), Polen, Slovenien, Spanien, Sverige (2), Schweiz (2), USA. Det ska verkligen bli roligt att se arbetande boxer från så många olika länder.

Avslutar med ett par bilder från Ingos möte med sina små valpar hos Marion.

Va? Vad är detta? Känner vi varandra?	Hmmm, en stilig kille? Måste komma från en fin familj! Hej lille vän!

 
Puss på pappa!

19 april: Börjar med dagens roligaste händelse - Ett STORT GRATTIS till Babs & Livia som idag blivit uppflyttade till högre klass spår! Babs, jag vet hur mycket det här betyder för dig och är så himla glad för din skull. Samtidigt är jag inte förvånad, det var bara en tidsfråga innan du skulle sätta uppflyttningen : )

Idag är det två år sedan älskade Morry flyttade till boxerhimlen. En underbar hund som jag tänker på varje dag med kärlek, saknad och tacksamhet. För alla som nyligen förlorat en boxervän kan jag berätta att sorgen så småningom ger med sig och ersätts av alla glada minnen. I mitt fall lindras det även av att jag fick en ny vovve som dessutom är en mycket nära Morpsläkting.

Till minne av Morry Här är Morpan och jag när vi flyter omkring i vår badfåtölj utanför tomten på Ekerö. Morry var totalt orädd för vatten och gillade alla sorters flytetyg. En av våra favoritsysselsättningar var att ro runt i jollen medan Tyson "attackerade" från vattnet, vilket båda vovvarna tyckte var väldigt roligt. Morry var också en duktig simmare som gillade vattensök. (En dykare gick ner i sjön och rörde sig på botten. Hunden simmade ut, letade och markerade figge genom att simma i cirklar ovanför dykaren som släppte upp en flytrulle till hunden.) Urkul, tyckte Morry! Ett annat roligt vattenminne var när systerbarnet Sara skulle visa sina första simtag. Alla stod på bryggan för att beundra, utom Morry som insåg att Sara var i nöd och kastade sig i efter henne. Livräddningen(?) höll dock på att omvandlas till motsatsen då Morry satte en tass på Saras rygg och tryckte ner henne under ytan. När Sara kom upp till ytan sa hon "Såg ni?? Jag simmade!!" Tuff liten tjej : )

Här är Morry på ett av sina favoritställen, båtens akterdäck. Hon älskade båtlivet och hade mycket goda sjöben. Från akterdäcket hade hon dessutom god uppsyn över omgivningen och kunde hålla koll på eventuella fientliga svanar som närmade sig. Det här fotot är taget vid Lådna i Stockholms skärgård och har vunnit en amerikansk webbfototävling på temat "Hund". Tack älskade Morry för mer än elva underbara år tillsammans! Jag vet att du har det bra i Boxerhimlen tillsammans med Tyson. Matte och husse älskar dig och vi kommer att ses igen! Ps. Buffy är moster åt Morry eftersom hennes pappa Boski även är Morrys morfar. Förklaringen är att Buffy är en inseminationsvalp, vilket gör att generationerna hoppar lite lustigt.

18 april: En dag som nästan kändes lite normal igen. Rösten gick att använda åtminstone korta stunder åt gången och det var kul att kunna kommunicera med omgivningen igen. Tack Elli och Marie för att ni orkade lyssna på "brölet". Var också inne på jobbet ett par timmar och fixade sånt som måste göras på plats.

Vi har en Malin på vår klubb. En gång berättade hon att hon brukar "ritar hundar", men vem gör inte det? Det var inte förrän hon berättade att någon hade tatuerat en av hennes teckningar på armen som jag insåg att det inte handlade om vanliga streckhundar av typen man ritar i telefonblocket ; )  Det var lite trögt av mig att inte fatta detta på en gång (Sorry M!) eftersom Malin är en mångbegåvad tjej som tycks vara suveränt bra på allt hon tar sig för. Förra året hade jag en sökkurs för hundungdomen och när jag avstod arvode så lovade Malin en Buffteckning som tack. Idag fick jag den och har därför vernissage på hemsidan. Varsågod, ta ett glas bubbel och beskåda utställningen:

Alla ni som nu säger "Åååååh..." och känner att ni vill ha en egen teckning av er hund kan kontakta Malin via hennes hemsida, där kan ni också se fler arbetsprov. (AnnaA, tänk så bra Ville skulle göra sig i blyerts!)

17 april: Det händer inte så mycket spännande att berätta om just nu. Jo förresten, kvällens fotbollsmatch var ruggig (Goliat, när ska du vara med i tv?) men i övrigt lunkar det mest på i väntan på att bli frisk igen. Jag börjar oroa mig för att vara utan Buffy nästa vecka när vi åker till Polen. Hon ska bo hos mina föräldrar och jag vet ju att hon har det väldigt bra där, det är bara det att jag kommer att sakna henne så mycket. Älskade Buff, jag vill ju ha henne hos mig jämt.

Har lagt in tre nya filmer i galleriet:
- Fikapaus på träningsplan
- Tut-övning
- Plask & lek
Om det inte går att starta filmerna genom att klicka på dem, så högerklicka och välj "Spara" för att sedan starta dem från egna datorn.

Tydligen används bilderna från filminspelningen med Subaru i en massa tidningar nu. Hoppas att någon är snäll och spar en tidning åt mig. (I annonsen i DN hade de bara med Aura på bild, så nu måste jag säga upp prenumerationen.) Enligt rykten i gästboken så visas filmen även utomlands.

Goliat: Buffy blänger inte på Aura utan tittar längtansfullt mot friheten. De bilderna var de sista för dagen och Buff började tröttna. Aura däremot hade nog gärna fortsatt hela natten, hon gillar verkligen att visa upp sig. Efter filmningen ville Buffy leka, men Aura ville inte alls umgås med Buff utan fortsatte att posera och hoppades att det skulle finnas en kamera i närheten. "Du är så barnslig" sa hon till lilla Buff, "det här är min chans att bli upptäckt!"

15 april: Igår kväll grundade jag med morfinhostis och fick äntligen sova hela natten. Vaknade kl. 11 av att Buffy hade hämtat en massa leksaker som hon kastade omkring sig i sängen. En diskret liten vink om att matte borde gå upp... Rösten är fortfarande borta men halsontet är utbytt mot snuva, vilket visar att det åtminstone går åt rätt håll. Tog mig ut till Järvafältet så att Buffy fick springa i en dryg timme och åkte sedan hem och jobbade lite. Det funkade hyfsat och jag kände mig genast lite piggare. Fast lite senare somnade jag som klubbad igen, det är välgörande att sova när man är sjuk. Boxerbladet trillade äntligen ner i brevlådan och även om jag redan läst tidningen så var det roligt att se hur det såg ut i tryck. Helt ok för att vara första gången med den nya redaktionen, tycker jag som bara är liiite partisk ; )

Även denna dag blev jag uppiggad av bilder på Carro och valparna. (Tack!) Titta på den lilla Bufftecknade tiken som ligger på Carros nacke, hon är så söt att jag saknar ord. Och titta på de små vita tjockisarna, de ser verkligen nöjda och välmående ut. Efter bilden jag lade ut igår fick jag ett oroligt mail från Buffys kusin om "vad som skulle hända med de vita valparna". Nu var det lätt att förklara att de vita sötnosarna kommer att få lika bra hem som de andra, eftersom de hade turen att födas hos en klok och modernt tänkande uppfödare. Men det hugger till i magen när jag tänker på att så många vita valpar fortfarande "tas bort". Jag vet att en del inte gillar att jag skriver om det här, men vad är en otrevlig text på en hemsida jämfört med att friska valpar dödas av känslokalla uppfödare (retorisk fråga, därav inget frågetecken). Åter till Carro och valparna. Här är en till gruppbild och nedan kan ni se alla underverken var för sig.

14 april: Har försökt arbeta en del, men mest bara sovit. Tog en tur till Ursvik där jag satt på en stock och pustade medan Buffy fick fnatta och skutta (kolla läpparna, hon ser ut som en liten valross) en stund eller bara stå och glo på alla motionärer och dagisgrupper som var ute i det fina vädret. Hon passade förstås också på ägna sig åt favvosysselsättningar som att plaska och koka kaffe.

Influensan vägrar ge med sig så ikväll blev det ingen träning och derbymatchen får jag se på tv. Men kvällen räddades av e-post från Marikarlos med bilder från Ingo och Carros kull. Underbara, underbara valpar, jag skulle vilja ha dem allihop...

Nio små Boskibarnbarn. Jag blir alldeles varm om hjärtat.

13 april: Jag är sjuk med feber och förkylning, och som vanligt sätter den sig djupt i luftvägarna. Rösten är borta så jag kan inte roa mig med att gnälla i telefonen och med huvudet fullt av våt bomull går det inte heller att läsa. Jag har tråååkigt... : (

Spårtävlingen gick bra idag. Alla utom en klarade spårarbetet, fyra blev uppflyttade och tre godkända (varav två var lika glada som de uppflyttade eftersom de var ute efter bruksklasstillträde). Vann gjorde Ann & Mocka, vilket jag förstås tyckte var extra roligt. Så de flesta var nöjda, utom Buffy som fick en rätt inaktiv dag. Jag försökte förklara för henne att hon skulle vara glad över tävlingen eftersom den medfört ett stort antal timmar i skogen för hennes del då matte har rekat spår, men hon tyckte inte att det rättfärdigade dagens inaktivitet. Ibland undrar jag om hon inte är rätt bortskämd med både det ena och det andra. Nu får hon i alla fall stå ut med att ha lite tråkigt eftersom matte är så ur form. Det är osäkert om vi kan åka på träningen i morgon och kanske missar vi årets första derby : (

Hittade nyss en ny och intressant artikel "The relationship between number of training sessions per week and learning in dogs", men kommer inte in på KIB-sidan så att jag kan ta hem den. Det är tydligen meningen att jag SKA ha tråkigt idag : (

Få se nu, finns det något mer jag kan gnälla om? Hmmm... Kommer inte på något just nu, men får väl återkomma lite senare. Nu ska jag klunka medicin och sedan försöka sova. Hoppas att jag är mindre gnällig i morgon : (

Fast det finns ju en sak som skulle göra mig på bättre humör - om Mats fick fram kameran och kunde skicka lite gulliga valpbilder...

11 april: Drabbades av feber, halsont och harkel igår kväll så hela dagen har varit rätt loj. Åkte ut i skogen med Buffy i morse så att hon fick springa av sig i 75 minuter. Hon tyckte matte var heltrist som släpade sig fram som en zombie, medan hon själv i vanlig ordning rejsade, skuttade, smög och attackerade. Därefter träning där vi gick igenom lydnadsprogrammet och slipade lite på framåtsändandet. Sedan hem till sängen igen och låg i dvala ett par timmar. Precis när jag vaknade så ringde Marie och berättade dagens roliga nyhet - Carros valpar har kommit! Nio små underbara valpar, två vita och 7 tigrerade. Av tigrarna så var 6 "vältecknade" och 1 "Bufftecknad"(!). Nu hoppas jag att Mats har plockat fram kameran så att vi snart får se bilder på de små.

Sedan åkte vi ut i skogen med Keiko, Rambo och Ljunior. Jättekul att få leka med tre stiliga och snälla killar tyckte Buffy. Jättebra med malleträning tyckte matte. Buffy och Ljunior rejsade och brottades så det stod härliga till, sedan myste de liggandes med tassarna om varandra. 90 roliga minuter avslutades som brukligt - Buffy och Keiko nedtryckta tillsammans i en lervattenpöl. Jag önskar jag hade haft med kameran för att föreviga hundarnas lek, och framför allt när Keiko trycker ner sig i lerpölen. En stor och lurvig skitgris! : )

När vi kom hem igen så blev det först Buffdusch och sedan hallonskumbad för matte. I morse var jag orolig för att det skulle bli en tråkig dag för Buffy, men den blev ju faktiskt rätt rolig ändå trots att jag själv inte var så pigg. Vi avslutade med grönsakssoppa (Buffy gillar soppa) och fralla med ost. Perfekt mat när man är krasslig. Nu ska jag sova och hoppas må bättre i morgon.

Kolla här, nu finns ingen återvändo... ; )

8 april: Nu är det nästan bara arbete som gäller tyvärr, vilket givetvis går ut över Buffy och träningen. (Det är tur att det finns en snäll Buffhusse som rycker in när matte är trist.) Känns inte roligt alls, men jag hoppas på en bättring efter torsdag då presskonferens och styrelsesammanträde är avklarade. Ligger även efter på hemmafronten och har inte fått ordning på gamla bokhyllan än. Jag längtar verkligen efter det som ska bli min nya läshörna, men det är en massa tråkjobb som måste göras först - och sånt skjuter man ju helst framför sig.

Klicka för större storlek.

Reklamfilmshundarna får mycket uppmärksamhet och nu finns deras foto även på första sidan på www.subaru.se  Till kompisarna som ber om autograf har Buffy & Aura tagit fram ett idolkort. Tilläggas bör att de inte alls blivit malliga av all uppståndelse, det är bara mattarna som är lite dryga ; ) Bilden till vänster är det sista fotot som togs under en lång arbetsdag. Buffy hade tröttnat och tyckte inte det var så roligt längre, men fotogeniet Aura poserade lika glatt och villigt som när vi började sex timmar tidigare. London, Milano, New York, Paris - you go girl! (Fast visst börjar ett öra att sloka något, hon är nog lite trött ändå?)

Nu blir det hårt arbete i två dagar. Vi ska vara på Villa Brevik vilket är roligt eftersom det är Morrys uppfödare som äger stället. En del av mitt arbete får ni förhoppningsvis se på tv i morgon. Tänk då på att det finns flera studier som visar att kortnosade hundar är mer känsliga för luftföroreningar än långnosingar. Var rädd om era vänner!

På torsdag firar jag att arbetet (förhoppningsvis) lugnar ner sig med en promenad tillsammans med Kajsa & Dexter. Vi ska kolla spåren inför helgens tävling samt givetvis prata boxervalpar : ) Bortsett från spårtävlingen på söndag, så blir det sedan träning hela helgen. Något att se fram emot...

6 april: Nu kan man beskåda världens första bilmotor med boxerdiesel i Subarus reklamfilm på tv4. Men vem bryr sig om den? Det som drar ögonen till sig är de fenomenalt skickliga och vackra skådisarna: Buffy, Aura & Ozzy! Har du inte tålamod att sitta framför tv:n och vänta, så kan du se filmen här. Bäst blir det om du laddar ner filmen och ser den i QuickTime. Har du bra upplösning i datorn så kan du se filmen i skarp upplösning över hela skärmen.

	Bilder från filminspelningen vid Steninge slott. Vi var igång mellan 10-16 och vovvarna var såå duktiga! Kanske är det någon som lägger märke till hur elegant sidorutan åker ner när Ozzy tittar ut? Är det Ozzy själv som hanterar elektroniken? Nejdå, det är hans oerhört skickliga WWE (wheel-side window engineer) som sköter tekniken, liggandes i baksätet och tryckandes på knappen med spetsen av ett paraply. (Vem? Buffys matte, förstås.)

2 april: Har inte uppdaterat på ett tag, kanske har jag inte haft något särskilt att berätta. Jag har jobbat mycket och sedan har Buffy och jag strövat timtals i skogarna på Ekerö för att reka spår inför kommande tävling på MBK. Vi har underbart väder och det är så skönt att stega omkring i skogen utan att behöva varma vinterkläder. Efter sommartidsinförandet i helgen så är ju också kvällarna nu så ljusa att det finns gott om tid för hundaktiviteter utomhus även på vardagar - härligt! Jag vet att Asdas Ulla längtar efter vårblommor och jag kan berätta att det kryllar av blåsippor i markerna här. Även de gula citronfjärilarna lyser upp skogen och jag blir alltid lika glad av att se dem. Känner mig som Mumintrollet som ville "skriva poem till årets första vårlök". Filmen med Buffy och Aura har inte haft premiär än, åtminstone inte vad jag har sett. De är många som efterlyser den, men jag väntar ett tag till med att lägga ut den. Den som väntar på något gott... ; )

En sak har jag i alla fall att rapportera och det är att jag efter mycket funderande fram och tillbaka nu har beslutat mig för att skippa (eller åtminstone vänta med) appellspåret. Jag har tidigare tänkt att "svenskspår" och BSL kan praktiseras parallellt åtminstone upp till högre klass, och att man därefter kan bestämma sig för vad man ska köra vidare på. Det tror jag iofs fortfarande, men i och med att jag nu har bestämt mig för att testa IPO så känns det vettigare att satsa helhjärtat på det istället för att även köra en gren med annat utförande i både spår och lydnad. Det var dock inget lätt beslut och jag hade sett fram emot appelltävlingen om ett par veckor. Det som fick mig att slutligen bestämma mig var platsliggningen. En kompis berättade att hon fått sin hund påhoppad och biten i nacken vid platsliggning och plötsligt passerade en mängd hemska scenarier genom mitt huvud (det här borde jag inte skriva för jag vet att en viss bordermatte kommer att drömma mardrömmar av att läsa det). Vad hjälper det om ens egen lilla vovve ligger fint, när det finns så många anhängare av Mirakelmetoden ("visserligen brukar min hund inte klara momentet, men det KAN ju gå bra den här gången...").  Pratade med Marie igår och fick höra den tråkiga nyheten att det inte blir några Diva-valpar. Det är så ledsamt, jag hade verkligen sett fram emot att få följa små underbara "Big Heart´s-tjockisar" igen. Mest tråkigt är det förstås för Marie, Urban och alla valpköpare som sett fram emot denna kull. Nu ska jag gosa med Buffy. Är lite purken över domarmissen vid straffsituationen i matchen mellan Arsenal och Liverpool, och det finns inget som är så humörhöjande som Buffgos.   Kolla bilden till vänster. Jag tror att det är en välsignelse som faller över Världens Bästa Buffy.

26 mars: När jag kom hem från jobbet idag så brydde sig Buffy varken om vanliga väskan eller kameraväskan, ty allt intresse var riktat mot ett grönt paket som var adresserat till BUFFY PERSSON. Avsändare var Asda Larsson, vår söta Buffbrorsdotter i Domsjö, som ville gratulera på födelsedagen. Faster Buffy blev förstås jätteglad och vi skickar ett varmt tack till Asda med familj - jättegulligt att gratulera med paket på Stora Buffdagen! När paketet öppnades blev det ännu bättre, för här fanns massor med godis, olika tuggben och en rolig boll! Det blev en trevlig kväll med Sverige-Brasilien på tv och en mycket nöjd vovve som lekte med sina presenter. En annan rolig sak är att resultatet från förra veckans filminspelning har kommit. Jag ska förstås lägga ut filmen här på hemsidan så småningom, men jag tänkte att den först ska få ha tv-premiär. (Enligt ryktet så har Aura redan skaffat sig en raffig kreation inför sin debut på Oscarsgalan.) Fler positiva nyheter: Buffy tränade uthållighet i fritt följ på träningen ikväll och var verkligen illduktig i både position och kontakt. Belöningen blev avslutning med anskällning - att få trycka upp Jonte mot en vägg är förstås en dröm för en liten boxer! Så här glad blev Buffy över sina presenter från Asda!

Var inne på en hemsida och läste om en njursjuk boxer där ägarna kämpar för att få behålla sin älskade vovve ytterligare ett tag. Jag känner dem inte, men lider med dem och förstår hur förtvivlade de måste vara. Samtidigt sprider sig "det senaste" i Boxersverige - att "njurscanna"(?!) valpar och sedan friskförklara dem om njurarna är normalt utvecklade vid undersökningstillfället. Att personer utan medicinsk bakgrund kan gå på detta är kanske inte så konstigt, men att det finns en veterinär som skriver friskintyg utan värde är en gåta. Flera personer applåderar tilltaget och gratulerar till friska valpar - jag SKÄMS å deras vägnar. (Fast givetvis hoppas jag innerligt att valparna ska få fortsätta att vara friska.) För de som föredrar vetenskap och beprövad erfarenhet framför egensnickrade teorier så går det bra att läsa t ex Finco D.R. (1995) Congenital, inherited, and familial renal disease: "Development of lesions consistent with an end-stage kidney may develop in as little as 60 days". Forskning visar även att individer som föds med en viss grad av njurproblem kan klara sig bättre än de som utvecklar problemen i ett senare skede, då enzymsystemen kan ha svårare till anpassning.

De som vet mest om RD hos hund i Sverige är förmodligen den forskargrupp vid SLU som bedriver forskning i frågan. Deras hypotes är att sjukdomen utvecklas till följd av en mutation i en gen och att sjukdomen nedärvs recessivt dvs. att det krävs två defekta kopior av genen för att hunden ska insjukna. Till dess att denna hypotes kan motbevisas bör givetvis detta antagande vara gällande och aveln anpassas härefter. Att det finns uppfödare som avlar vidare på hundar som tidigare lämnat RD-avkomma samt sådana som öppet deklarerar att de aldrig kommer att låta obducera en hund som avlider av njurproblem är skrämmande och lovar inte gott inför framtiden. Heder åt alla seriösa uppfödare, det är ni som kommer att rädda vår ras! Kom ihåg att det är när det stormar kring rasen som man har chansen att visa vilken sorts uppfödare man verkligen är.

När jag ändå är inne på ämnet så kan jag inte låta bli att ta upp den forumhysteri som råder. På gamla Västerviksforumet diskuteras PNP/RD och det är uppenbart att inte alla gillar diskussionen. Jag har tidigare fnissat åt vissa personers vilda spekulationer om vem som befinner sig IRL bakom de olika signaturerna, men nyligen fick jag höra att vissa sladdertanter tror att jag(!) skulle vara en av signaturerna (och dessutom en av initiativtagarna till det privata forum som var i skottgluggen för drygt ett år sedan). Tänkte först skaffa en signatur och dementera saken på nämnda forum, men kom sedan fram till att det är lönlöst och dessutom vill jag inte slösa energi på människor jag saknar respekt för. Här kommer i alla fall ett tips till nämnda sladdertanter; vill ni hitta mig på ett forum så går det bra att leta här.

Kan samtidigt inte låta bli att fascineras av internets genomslagskraft som skvallerbärare. Vad gjorde vi innan vi hade cypercommunities och hemsidor? För egen del har den hemsida ni just befinner er på medfört flera sura kommenaterar samt personer som slutat att hälsa på mig. Det är uppenbarligen inte populärt att uppmana till bojkott av uppfödare som dödar vita valpar eller hundnasare som annonserar valpar på Blocket. Men strunt samma, den här sidan är för mina och Buffys vänner och dit hör varken valpmördare eller hundnasare.

	Tjohooo, härligt med snörace igen!	Vad är det som kommer emot fotografen?
	24 mars: Åter vid datorn efter fyra dagars hårdträning. Vi har tränat massor med skydd och en del lydnad, någon spårträning blev det tyvärr inte pga vädret som på fredagsmorgonen gick från vår till vinter på 30 minuter. När helgen planerades hade vi tänkt oss att kunna träna på gröna gräsmattor i vårsolen, men nu blev det träning utomhus på förmiddagen och inomhus på eftermiddagen. Det fungerade dock bra och det var skönt att kunna ta in både bilar och hundar i värmen efter lunch. Vänner från både Norrköping och Härnösand fanns på plats, så bortsett från träning med egen hund fanns det mycket att titta på och massor att lära. Det lyxigaste var att vi hade inte mindre än fyra mycket duktiga figuranter, så det fanns möjlighet till stor variation och erfarenhetsutbyte. Det sistnämnda är inte minst intressant för mig som är ny i sporten, det finns såå mycket att lära bara genom att lyssna och titta på andras hundar.

Lilla Buff har förstås varit jätteduktig (Någon som trott nåt annat? Nä, tänkte väl det...) Hon har gått på fyra olika figgar och bitit i lika många skyddsärmar. (Det visade sig att unghundsärmen var för mjuk för henne, så hon fick långa "storhundarnas" ärmar istället.)

Här tränar Buffy tillsammans med Torbjörn Eriksson.  Vid den slutliga genomgången av alla hundarna så fick Bufflan fint beröm och ansågs passa mycket bra för IPO-träning. Särskilt beröm får hon för sina fina bett samt för att hon har så lätt att sortera olika intryck i träningen och koppla av/på. Laine Löfman (kennel Dobfanciers) ansåg att Buffy var en "självlärande hund" som funderar mycket på de olika övningarna och tar lärdom av allt som händer (Visst låter det bra!). Men gladast blev jag kanske ändå över berömmet från vår figurant Kristoffer som tyckte att matte (Moi!) har börjat komma in i träningen och de olika övningarna på ett bra sätt. Det var verkligen jättekul att höra!

En annan rolig sak som hänt i helgen är att Buffbästisen Aura varit på skönhetstävling (Lilla Stockholm, internationell utställning) och där blivit 2:a bästa tik med R-CACIB. Inte illa!!! Dessutom med matte Elinor vid kopplet! Hurra och grattis från oss! Stort grattis också till Stefan & Alvar som kvalificerade sig till VM i lördags! Sen måste jag berätta något som verkligen hör till kategorin Värdefullt Vetande. Min systers man är utbildad kock och han berättade att de i utbildningen hade PROV på tigerkaka där både smak och utseende bedömdes. Jag kan avslöja att han gav godkänt i smak till min tigerkaka men däremot underkände utseendet pga för stora chokladkluttar. Nåja, smaken måste ändå vara viktigast och choklad är ju väldigt gott...

20 mars: Idag fick Buffy sin försenade fölsedastårta. Jag har inte hunnit göra någon tidigare, och dessutom fick hon ju en smaskig tårta av mormor i söndags.

Tårta! Den är till mig!!	Vaddå "vänta på varsågod"??	Jag väntar... och väntar... och vänt...
Äntligen! Pankisar och rostbiff - mums!	Hallå matte, nu kan du ta in nästa!	En gonk till efterrätt.

Vi kommer att stanna i Sthlm hela helgen, vilket känns lite underligt eftersom jag alltid brukar fira påsk med familjen i Dalarna. Anledningen är att Team Stockholm håller påskläger och det vill vi förstås vara med på. Ska bli sååå roligt att träna fyra dagar på raken! Tyvärr verkar vädret inte bli det bästa, men sådant rår man ju inte över så det är inget att hänga upp sig på. Nu är det träning som gäller!

18 mars: Oj, vad klagomål jag får när jag inte uppdaterar sidan. Ber om ursäkt och utlovar bättring, men det har varit fullt upp och jag har helt enkelt inte hunnit. Nu kommer en desto längre rapport istället. Men först en betydligt sorgligare sak.

När en älskad vän går bort så känns allt annat så futtigt. Men här kommer i alla fall en rapport från de senaste dagarna, kom bara ihåg att älska era hundar och göra ert bästa för dem. Vår tid tillsammans är så kort.

I fredags åkte vi till landet och Buffy trodde det var en helt vanlig helg. Hon lekte med Goliat och tyckte det var jätteskoj, men hon förstod inte att han varit hos frisören och gjort sig fin av en alldeles särskild anledning - för titta, plötsligt dök Aura upp! Buffy blev förstås jätteglad och tyckte att de alla tre kunde leka tillsammans, men Aura och Goliat ville helst vara för sig själva...

Auras matte tyckte dock att prinsessan skulle vakta sin dygd och de båda boxerfröknarna fick vackert hålla sig inomhus på kvällen. Buffys flitiga matte bakade tigerkaka och kokoskaka medan Auras matte låg på soffan och slöade sig. Men plötsligt hände det saker och Buffy & Aura fick fullt upp med att hålla koll - hela Big Heart´s kom på besök! Buffy blev förstås överlycklig över att träffa Marie och Urban igen. Alla hundarna kunde inte presenteras samtidigt, så till en början sattes mamma Kila och syster Cocco för sig, Aura för sig, Buffy fick stanna i sovrummet, medan moster Ebba drog spiken och fick vara med tvåbeningarna. Allt eftersom vovvarna vande sig vid varandra fick de komma fram, här myser Buffy & Ebba och här är även Aura med.

Nästa morgon trodde Goliat knappt sina ögon då inte mindre än FEM boxerflickor sprang utanför hans fönster. Två av dem luktade dessutom alldeles ofattbart gott, vilken lycka! Kila, Ebba & Cocco bodde i gäststugan, men så fort de hade vaknat kom de över och frågade om Buffy & Aura fick komma ut och leka.

Här är Cocco, Buffys vackra syster. Visst är de lite lika?

På söndagen var det dessutom den 16 mars - Buffys och Coccos födelsedag! Grattis kompis! sa Aura, som förstås var först att gratulera. Sedan fick Buffy paket med godis och leksaker av Big Heart´s-gänget, så ni kan förstå att hon var nöjd. Givetvis hade hon själv handlat paket till syrran, som blev glad över både leksak och godis. Solen sken och det var dags för promenad med vovvarna. Vi började med Buffy & Ebba lösa och resten i koppel, men sedan fick alla vara med och springa. Det var så roligt att se dessa trevliga vovvar rusa i skogen tillsammans, och särskilt värmde det i hjärtat att se Buffy med sin mamma. Kila är en så fin hund och de hade verkligen kul tillsammans! Under promenaden visade det sig också varifrån Buffy har fått sin förkärlek för lerpölar, för det var helt klart att lilla Buff inte är släktens enda "skitgris".

Här är en bild av Buffy, Cocco, Kila och Ebba, och här är en med de två systrarna.  Cocco är H-kullens snygging, men jag tycker ändå att hon är ganska lik Buffy?
"Trist med fotografering, säger Buff, kom så rejsar vi istället?"
"Yiiihaaaaa!!"
Sedan sprang dagens födelsedagsvovvar ut på egna äventyr. De hade tröttnat på att posera och ville hellre skutta och springa och leka och skvätta istället.

När vi kom tillbaka till stugan hade Buffys mormor & morfar kommit på besök och hade med sig pannkakstårta med flaggor! Tårtan tilldrog sig förstås största intresse och Cocco & Buffy fick ta första biten innan alla hundarna fick smaka. Kolla Cocco, hon är lika duktig som Buffy på att suga i sig tårta (bild från 2007)!

Det var en riktig höjdarhelg, som förutom bilderna ovan innehöll massor med trevlig samvaro med ovan nämnda två- och fyrbeningar. Tack Elli, Marie & Urban, samt förstås alla hundarna, för tre supertrevliga dagar! Goliat kommer nog aldrig att glömma helgen då det vimlade av boxerflickor. Hans matte har berättat hur han sitter och tittar ut genom sitt fönster och längtar efter att de ska komma tillbaka...

Nu har jag glömt att berätta om vad vi gjorde i lördags. Boxerklubbens Gävle-Dalaområde hade utställning och vi var förstås på plats. Bäst gick det för Ebba som blev bästa veterantik och placerades som reserv i bästa-tik-klassen. Cocco blev reserv i den stora unghundsklassen. Inte heller Aura eller Buffy behöver skämmas för sig, även om de inte blev placerade i konkurrensen. Buffy var riktigt duktig, men det är bara att inse att det här inte riktigt är min grej. Jag kan bara inte hålla reda på fyra tassar samtidigt, vilket också syns i kritiken där domaren ställer sig något frågande till hennes fotställning (jag borde nog skämmas, men kan inte låta bli att fnissa åt det). Vad det gäller Buffen själv så var det väldigt fin kritik med beröm för huvud, skalle, ögon, hals och rygg (mer info kommer under Resultat så småningom) så jag är väldigt nöjd ändå. Det här var dock sista gången vi ställde ut innan Bruksklass, och då ska vi ha proffshandler...

I övrigt var det förstås väldigt roligt att träffa boxervänner från olika håll på utställningen. Extra skoj var att delar av min familj (mamma, pappa, syster) var på plats för att heja på Buffy. Att träffa Viljamatten Lena är alltid trevligt, men den här gången var det extra roligt eftersom jag nu kunde bjuda henne på den omtalade tigerkakan (även om hon hade den tvivelaktiga smaken att föredra kokoskakan - hrpmf!). Det var också roligt att träffa söta Kashi med matte, vi som nästan bor sommarstugegrannar! Och förstås Ulla & Mats tillsammans med Buffbrorsan Ingo och Carro. Buffy var som vanligt lite sur på sin bror, hon tycker att han är alldeles för stor och framfusig. Han är dock utrustad med stort tålamod gentemot lillasyster och beter sig som en sann gentlemannabror. På tal om framfusig så måste vi här nämna Aura. Vi vet ju att både hon och matte Elinor är liiiite (understatement) förtjusta i Ingo sedan tidigare och den här gången var det inte tal om att spela svårflirtad. Nej här var det raka rör och muffvisning i den högre skolan och hade det inte funnits en tvåbening i vardera koppeländen så vet man aldrig vad som hade hänt. Eller rättare sagt, jo vi vet vad som hade hänt...

Ulla och Mats följde med och åt middag efter utställningen så att vi fick tillfälle att prata med dem i lugn och ro. (En glad nyhet är att Carro är dräktig. Jag tror att det kommer att bli jättefina valpar av den kombinationen.) Gissningsvis försökte Ingo och Aura telepatisera över sig till varandras bilar medan vi åt.

Här är bilder från Ingos födelsedagsfirande, som ni kan se fick även han tårta och leksaker!

Nu byter vi raskt ämne och går över till filmbranschen. Aura, Ozzy & Buffy ska vara med i reklamfilm! Vad det handlar om får ni se i TV4 efter påsk. Jag kan i alla fall berätta att hundarna var superduktiga och fick massor med beröm från både filmteamet och hundmodellagenturen. Särskilt duktig var Aura, hon är verkligen född att posera! Buffy kroknade efter ett par timmar och även om hon fortfarande gjorde det hon skulle så såg man på henne att hon började bli less. Aura däremot, sträckte på sig så snart hon kom i närheten av en kamera. Hundvärldens Paris Hilton?

Ovan: I väntan på nästa filmning agerar Buffy modell så att filmteamet kan mäta avstånd till hundarnas placering.  Till vänster: Nu är det Tystnad-Tagning. Täcken och halsband är borta och hundarna placeras på rätt ställe.

Det har varit ett par mycket händelserika och roliga dagar. Jag trodde att Buffy skulle vara jättetrött efter denna helg, men ack vad man kan bedra sig. När vi kom hem efter filminspelningen så hämtade hon sin födelsedagspresent från Marie & Urban och sa "Skippa hockeyn, jag vill leka!"

Avslutar som jag började: Var rädd om era nära och kära, och ta vara på den tid ni har tillsammans. Nu ska jag krama Buff och skicka varma tankar till Roxy och Erika.

10 mars: I helgen var jag på LO-träff och Boxerfullmäktige i Västerås. Mycket trevligt! Tack till de som var med och firade "Internationella kvinnodagen" (eller var det kanske "dildonatten"?) efter lördagens middag, det var verkligen JÄTTEtrevligt (även om det var lite synd om de närvarande männen, som droppade av en efter en med ansträngda miner). Och tänk vad man fick lära sig, t ex vad som skrämmer manliga jägare, vad som utmärker ett bruksföremål och - viktigast av allt - vad gynekologen säger till dagens sista patient! Jag har inte slutat skratta än : )))
Någon seriös rapport från helgen tänker jag inte skriva här, utan det får ni läsa i Boxerbladet.

Ikväll har vi tränat lydnad och skydd. Lydnaden gick bra och Buffy och jag hade kul tillsammans. Lite sneglande mot Keiko och Archie då och då, men det får man ju ha förståelse för. Archie inledde skyddsträningen och gjorde ett kanonfint arbete. Buffy fick bett- och angreppsövningar och var jätteduktig. Fick testa liggande(?) figurant och älskade det. Hon högg som en krokodil och jag blev lite orolig för Stoffe, men han hade givetvis full koll på både sig själv och den lilla boxern. Efteråt stod Kia med världens bredaste leende "Faaaaaan, vad hon biter!!!"  Mallig blev jag! Efter träningen tittade Buff på Stoffe med hjärtan i ögonen, hon tycker verkligen att detta är sååååå roligt. Och det ska väl erkännas att det tycker jag också, så det är lika bra att jag avslöjar (minns garderobscitatet den 17 feb) det som alla utom jag förmodligen har förstått för länge sen - Buffy och jag kommer att satsa på IPO. Att hon är en talang är det ingen tvekan om, men sedan får vi se hur långt matte räcker till. Det ska i varje fall bli hiskeligt roligt!

Till helgen ska vi till stugan i Dalarna så då blir det tyvärr ingen träning. Men sedan blir det påskläger och det ser jag fram emot. Har dock inte berättat för Buff än...

Ser förstås fram emot Dalarna också. Både Aura och Cocco kommer på besök, vilket blir jättekul, och på lördagen ska vi till årets första boxerspecial som har förlagts till Grängesberg. Jag hade lovat mig själv att jag skulle träna utställningsteknik innan dess, men det vill bara inte bli av (är ju inte direkt det roligaste vi vet). Men på träningen ikväll körde jag i varje fall ett par ställanden och visst funkar det, men går inte att använda till utställning eftersom hon hamnar i träningsmood istället för att sträcka på sig och se tjusig ut. Men det sistnämnda är å andra sidan inte min starka sida heller. Vi får lufsa runt i ringen och tänka på tigerkakan som väntar efteråt.

Buffy ligger bredvid mig i soffan nu och som alltid efter skyddsträning så drömmer hon ljudligt. En blandning av morr, groff, tasstramp och svansvift. Jag tror att hon spöar Stoffe i sömnen ; )

7 mars: Har ju alldeles glömt att berätta vad som hände förra fredagen - jag lunchade med Asdas matte! Vi träffades på restaurang Lebanon på Hamngatan där Ulla bjöd (tack!!) på förstklassig libanesisk mat och mycket trevligt sällskap. Det är verkligen lustigt att man kan träffa en människa man aldrig sett förut och ändå känna det som om man känner varandra sedan långt tidigare. Det var ett par väldigt trevliga timmar och det var roligt att höra mer om lilla Asda, framför allt var det förstås roligt att höra veterinärens hoppfulla utlåtande. Söta lilla Asda, jag önskar så att hon ska bli frisk och få leta ett normalt boxerliv. Jag hoppas också att jag så småningom ska få träffa henne, kanske blir det på MNLOs boxerspecial i maj?

Pratade med Marie häromdagen, vilket alltid är trevligt. Hon och Lise har åkt till Cruft´s nu och jag är förstås gräsligt avundsjuk. Att besöka Cruft´s är en riktig höjdare, men tyvärr blev det inget av med den saken för mig i år. Har dock andra större hundevenemang att se fram emot och det ska faktiskt bli ännu roligare, eftersom det är aktiviteter som jag aldrig varit på tidigare och som intresserar mig mer än utställning. Babs undrade t ex vad jag ska göra i Polen, men det kan hon ju fråga Livias brorsa om.

Buffsystern Cocco fick tyvärr inte följa med till Cruft´s trots att hon var kvalificerad. Ett deltagande på Cruft´s är annars något som skulle få till och med mig att klippa morrhåren av vovven (nej, där överdrev jag... det skulle jag inte göra) och åka till Birmingham, men för Marie & Urban är det andra gången de sitter på en kvalificerad hund utan att åka. Fast jag förstår dem, prio ett är alltid ansvaret för de egna hundarna samt familj och arbete, och jag tycker det är strongt av dem att sätta sina egna hundar före något som ju ändå baara är världens största hundutställning ; )

I morgon åker jag till Lövudden i Västerås för Boxerklubbens LO-träff på lördagen och Boxerfullmäktige på söndagen. Jag hoppas att det blir trevligt, och framför allt mindre infekterat än vad som var fallet förra året. Ska givetvis också bli skoj att träffa boxervänner från olika delar av landet.

6 mars: Har fått skäll av BRUS för gårdagens tjockbild. Den var kanske inte så smickrande, men jag tycker den var lite söt ändå. Tjockis eller inte, Buffy är ALLTID gullig!

Ikväll har vi gått kvällsprommis med Erika och AnnaA samt Nova, Roxy, Jennie och Origo. Trevligt att vara ute med alla vovvarna, även om det var så mörkt att man mest såg svarta skuggor som fnattade omkring. Buffy och Nova fick ett riktigt tokrejs och när en bernersennenfröken springer så känns det i marken! Origo spelade svårflirtad, men sedan var det fullt fart även där. Efter prommisen gick vi ner på planen och körde en platsliggning med Jennie som domare. Så här såg det ut utan blixt.

Sedan gick vi in i klubbstugan för möte i tävlingssektorn. Tråkigt, tyckte Buff. Tråkigt, tyckte Nova. Tråkigt, tyckte Jennie.
"Ska vi hitta på nåt?" frågar Buff.
"Puss på dig, kompis!" svarar Jennie och gjorde tassar framåt sträck. 
"Jag vet", sa Nova, "vi går ut i köket och ser om det finns nåt att äta!"
"Men vi vill hellre leka!" sa Buff och Roxy.
"Jag ska testa om jag kan hypnotisera en människa att ge mig godis" sa Nova, och tänk - det fungerade!
Innan vi åkte hem så berättade Buffy en rolig histora för Nova. "Haha, den var riktigt bra!"

Ja Goliat, tråkträning är som straffträning. En stor blykula i en kätting runt tassen och sedan tvingas man gå fram och tillbaka där det ligger häftstift på marken ; )

5 mars: Har gjort en del uppdateringar på hemsidan, bl a finns Buffys MH-film nu inlagd i Galleriet. Håller också på att uppdatera Träning (det var ju på tiden), men det är inte klart än utan får vänta på publicering ett tag till. Idag gick vi på långprommis i det fina vädret, 2,5 timme inklusive en rondering på slutet. Buffy hittade ett spännande träd och plötsligt satt hon där mellan grenarna som en liten klätterapa. Utanför ett övergivet hus fann hon ett tjockt rep som var fastbundet i en gren och det tyckte hon var jättekul. Hon hängde i repet och drog och slet. Till sist var jag tvungen att beordra "loss" och ta med henne därifrån, annars hade hon väl hängt kvar där än. Själv gick jag och tittade efter vårtecken och hittade bl a blåsippsblad. Tog också en bild på ett hasselhänge för att kunna visa för den mycket blonda kompis som nyligen frågade "Hassel, är det samma sak som sly?" *hihi* När man strövar omkring i skog och över fält så glöms nästan bort att man befinner sig i storstan, men plötsligt dundrar tunnelbanan fram ovanför oss och påminner om den saken. Tacka vet jag blåsippor. För att tillgodose alla smakriktningar inom Buffismen, så visar jag idag både en smalbild och en tjockbild. Vet inte hur hon kan se så proppmätt ut på den senare bilden... Kvällens träning gick utmärkt och Buff låg t.o.m. platsliggning medan Keiko sprang i åttor runt henne. På kvällspromenaden däremot sprang hon en otillåten repa, vilket resulterade i arg matte och ledsen boxer. (Sen blev givetvis även jag ledsen, jag avskyr verkligen att inte vara överens med henne. Tur att det inte händer så ofta.) När vi kom hem öppnade jag ett paket från mamma, som innehöll en jättesnygg svart väska - och blev genast glad igen! Buffy fick extragod kvällsmat och sedan var vi båda glada och nöjda igen : )

4 mars: Jaja, jag SKA uppdatera! Har varit upptagen med familjen och SBK i helgen, så det har inte varit någon träning eller annat Buffnytt att rapportera. Det var en väldigt trevlig helg, men eftersom det här är Buffys sida så är det ju henne det ska handla om. Dessutom kan jag inte berätta om helgen, för Buff skulle bli ledsen om hon fick veta att hennes mormor och morfar varit på besök i staden utan att hälsa på henne.

Fröken Boxer är tveklöst inne i en mognadsfas med mycket hög "kan-själv-drift". (Det var hennes Gudmor som beskrev henne med den termen och det stämmer oerhört väl.) Igår ville hon t.o.m. jaga en kanin! Och när vi gick kvällspromenaden så rusade hon iväg låångt utan att se sig om efter sin matte. Visst vände hon snabbt när jag ropade, men ändå?! På lydnadsträningen växlade hon mellan att vara duktig och att tycka att matte kunde gå till bilen och sätta sig. Jag tråktränade henne i ren protest, men upptäckte misstaget tack vare Stefan. (Det är pinsamt att man blir så låst i träningen pga sina känslor.)

Idag har vi varit i skogen och lekt med Keiko - jätteroligt tyckte både Buffy och jag. Sedan åkte vi hem och öppnade ett STORT kuvert från polska turistbyrån. Lite senare var det dags för dagens rysare, CL-matchen mellan Milan-Arsenal. Buffy fick ett stort smaskigt märgben för att kunna roa sig på egen hand under matchen. Hon hade fullt upp och lyfte bara på huvudet vid två tillfällen, vid måltjuten för 0-1 och 0-2. Härlig match med rättvis Arsenalseger!

Nu ska vi rulla ihop oss för natten. Mysbuff!

28 februari: Igår tränade vi lydnad och nu gick det betydligt bättre än senast (puh!). Men det går inte att blunda för att Bufflan är inne i en ny mognadsfas, i januari var hon plötsligt (och för första gången) lite fröknig men nu är den biten borta och hon är hur cool som helst igen. Lite väl cool ibland, tycker matte som gärna vill bli hörsammad. Men hon är en väldigt snäll och lydig liten vovve så det ställer inte till några problem, det är jag som måste tänka på att vara tydlig och konsekvent i både vardag och träning. På kvällen när vi gick strandpromenaden i mörkret vid Karlberg så kom en hel trupp (ca 25 snubbar) från militärhögskolan springandes mot oss i hög fart. Buffy travade 10 meter framför mig, mitt på stigen, så joggarna fick dela sig kring henne när vi möttes och hon rörde inte en min när de passerade. CoolBuff! Idag har jag varit på shoppingrunda i Solna centrum för att ta en titt på bokrean. Här är dagens kap: två blomböcker, en Berlitzguide till Polen (ska dit i april), grönvita bajen(?)trosor, handskar och vantar (20 kr styck!) samt ett par nya Reebok DMX MAX med tillhörande strumps. Om ni undrar vad det är som syns i högra nedre hörnet så behöver ni inte bry er om det, för de är redan uppätna. Samma sak med hallonmunken som inte ens hann komma med på bild... Till höger ser ni Buffys urgulliga syster Elza när hon gör armar-uppåt-sträck. Jag tror att hon kan hjälpa sin matte Camilla att hänga tvätt i trädgården i sommar. Eller kanske sätta upp gardiner? Det gäller ju att nyttja möjligheten när man har en vovve med sådan räckvidd! Och titta på den söta magen, man vill bara pussa : ) I morgon ska jag luncha med Ulla, Asdas matte, som är i Stockholm över helgen. Det ska bli roligt! Nu ska jag klippa klor på Buff och sedan somna tidigt. Det här är en riktig tröttvecka, men det blir åtminstone lite bättre om jag lägger mig tidigt.

26 februari: Har fått en del frågor om gårdagens inlägg och här kommer därför två förtydliganden:
1) Det jag igår kallade för "disciplinträning, inte roligt med nödvändigt" innebär givetvis INTE att jag är elak mot Buff. De som känner mig vet att det är en omöjlighet i sig och dessutom skulle ett sådant beteende medföra att jag fortare än kvickt miste min möjlighet att träna med Team Stockholm. Det är helt enkelt inte ok att banka på sin hund eller att vara oschysst på annat sätt.
2) Sockerkakssmet ätes rå. Jag tror att den jäser till en kaka i magen och det är därför man sover så gott sedan : )

Ikväll har vi gått en trevlig prommis med AnnaA, Jenni & Origo. Nu dricker jag grönt hallonte och drömmer om AnnaAs bullar med för mycket socker (hon påstod att de var misslyckade, men jag tycker det låter tvärtom). Inga blåbär idag, hade glömt att tina dem.

25 februari: Någon som vill köpa ett billigt odjur? En liten mörktigrerad sak med bedrägligt uppförande. En sådan som lurar sin matte att tolka träningsglädje som lydnad, men som sedan med oönskad tydlighet visar vem som faktiskt bestämmer (tyvärr inte tvåbeningen).

Vi har tränat lydnad idag, ett väldigt bra pass där varje ekipage gick sitt program och därefter diskuterades i gruppen. En guldgruva av goda råd där man borde varit försedd med bandspelare. (Jag har en mapp som heter "Jontes guldkorn" i min dator, där hamnar det som ligger kvar i minnet tillräckligt länge för att skrivas ner vid hemkomsten.) Men när det var vår tur så ville tyvärr Buffen inte samma sak som jag. All (nästan) vår fina träning var som bortblåst och kvar stod ett egensinnigt odjur. Träningen avslutades därför med tråkig disciplinträning. Inte roligt alls, men nödvändigt. I bilen på vägen hem undrade jag om jag varit så korkad att jag trott att jag skulle slippa undan kravfasen.

Jag har varit rätt låg hela dagen. Trött redan när jag vaknade och huvudvärk sedan eftermiddagen. Jag funderade därför på att skippa träningen och nu tror ni säkert att jag ångrar att jag inte gjorde det. Men absolut inte! Det är enormt nyttigt med öppen och konstruktiv kritik från så duktiga och erfarna personer, och det är bättre att problemen visar sig nu än senare. Nu j*klar ska vi snäppa upp träningen ett steg och få ordning på detta. Det lilla söta odjuret måste lära sig att det är hennes mesiga matte som bestämmer - hvergang!

Kvällen avslutades med sockerkakssmet och blåbär, det behövde jag.

24 februari: Perfekt hundträningshelg med åtta grader varmt och torra träningsplaner. På lördagen tränade vi först spår i Barkarby. Buffy skulle gå ett långt jordspår (fyra vinklar, fyra föremål) för att träna spårkondis. Det började väldigt bra och särskilt nöjd var jag över de snygga markeringarna eftersom vi hade en del problem med dem i höstas. När vi kom in på den sista delen av spåret såg jag en tjej med en RR som drällde omkring i spåret. Skit också! Jag ville bryta vid nästa föremål för att inte sabba ett bra spår med ett dåligt avslut, men spårcoachen Kia visste som vanligt vad jag tänkte och beordrade "Lita på din hund!". Så vi travade på och när vi kom in på RR-området sniffade Buff åt sidan, men fortsatte snart spåret framåt igen. (Duuuktig!) Spåret tar en krök till vänster och där står RR-tjejen med sin hund, på väg ut i spåret igen. Hon stannar dock och nu får vi en rejäl störning då spåret passerar endast 2-3 meter från dem. För att krångla till det ytterligare börjar hunden dra ut mot oss, men matte som drivankare. Jag var inte så orolig för hunden eftersom vi hade Kia emellan oss, men jag trodde inte att Bufflan skulle klara att koncentrera sig på spåret under de här omständigheterna. Fast hur var det nu, "lita på din hund"? Jajamen, Buffy fortsatte spåra - oberörd av den främmande hunden och sin mattes hisnande magkänsla. 25 meter senare markerar hon slutapporten och jag pustar ut. Kias kommentar: "Jag vet inte vad du har gjort i ditt förra liv, men det måste varit något väldigt bra eftersom du har förtjänat den här hunden!". Jag tror att jag hade ett fånigt leende i ansiktet resten av dagen, så stolt var jag.

Sedan åkte vi till klubben och körde lydnad, rondering och anskällning. Lydnaden började lite flaxigt, men skärpte sedan till sig. Ronderingen var riktigt fin, samtliga sex skul med bibehållen mattekontakt! Anskällningen gick också bra, med ihållande skall och bra  placering (hon vill helst ligga under anskällningen så vi har fått träna upp henne i sittande ställning). Sedan fick hon ett par bett och några tysta bevakningar - med Qviddes ärm!

Efter träningen fick Buffy och Keiko tumla om i mossan, en rolig avslutning på en intensiv träningsdag. Jag var så himla nöjd med dagens träning! Underbara älskade lilla Buff som är så träningsvillig och koncentrerad på sin uppgift.

Även söndagen började med spårträning och återigen blev det ett långt spår (jord/lera). Idag gick det över två diken, med fyra vinklar och tre föremål. Den första sträckan hade vi stark motvind och även om Buffy hamnade lite bredvid spårkärnan i inledningen så skötte hon sig mycket bra. Roligast var de båda gräsbevuxna dikena där hon tufflade ner i diket och upp igen med nosen konstant i marken, som om hon inte ens märkte att underlaget och terrängen skiftade. En stor del av spåret var rejält lerigt och jag önskar att jag hade haft kameran med för att fotografera hennes tassar som växte sig allt större ju mer lera de samlade på sig. På slutet hade hon som fyra stora tallrikar av lera under tassarna, det såg ut som om hon hade snöskor på sig och leran vällde upp som korvar mellan tårna. Det bekymrade henne dock inte ett dugg. Fint spårarbete och nöjd matte idag också!

Därefter McD, lydnad, rondering och anskällning. Det funkade bra och mest imponerad blev jag då Archie och Buffy låg platsliggning precis vid ett skul medan Keiko ronderade. Dessutom var jag mycket nöjd med apporteringarna. Efter träningen åkte vi hem och åt och hann sova i 30 minuter innan det var dags att åka ut till klubben igen. Både jag och Buffy var trötta och hade nog helst stannat hemma, men vi skulle träffa Elli, Gunilla, Barbro, Janet och Ane så det var bara att ge sig iväg. Alltid roligt att träffa boxerkompisar! Jag hade inte tänkt träna så mycket, men när vi väl var på plats så körde vi i alla fall igenom programmet. Vi passade också på att störningsträna med Aura och här snackar vi verkligen s-t-ö-r-n-i-n-g. Boxertöserna kan knappt slita blickarna från varandra och det krävs stooor självbehärskning att gå fot med mattekontakt eller ligga plats, när man hellre skulle vilja rusa iväg med kompisen. Båda tjejerna skötte sig utmärkt!

Boxerträningen avslutades med kex och bullar (tack!), samt givetvis boxersnack och allmänt skvaller om ditt & datt. Sedan åkte vi hem, nu rejält trötta, och placerade boxern på kudden och matten i ett skumbad - båda nöjda och belåtna efter helgens roliga och lyckade träningspass. Städa får vi göra någon annan gång...

18 februari: Förskräckligt att läsa i gästboken om måndagens tv-tablå! Det måste röra sig om en konspiration, där någon försöker skrämma mig till.... vad? Jag noterar att Kungen ska mördas 90 minuter tidigare, ett tydligt samband. Google berättar följande "Att Kreml eventuellt skulle vara inblandat i mordet på AnnaP är helt absurt." Ja, det kan man ju hålla med om.

Idag har det varit fint väder och vi har varit på Sthlmsavdelningen och tränat (lydnad och rondering) samt gått långprommis över skog och äng. Träningen gick bra och jag tror att även Buff var glad över att träna på soligt gräs igen. En okänd tjej kom fram och frågade om vi ville vara med på en platsliggning - trevligt - och den fungerade utmärkt.

Köpte ny mobil. Hade svårt att välja och till sist bestämde Sten åt mig. När jag sedan surfkollade på tester av telefonen hittade jag följande; "Mycket välutrustad och bra mobiltelefon - men tråkig! Det här är förmodligen den telefon du får om du låter företagets IT-ansvarige välja åt dig." Hihi, det var verkligen sant. Men skönt att ha en telefon igen. (Om någon försökt ringa så har jag varit rätt oanträffbar de senaste dagarna pga att gamla telefonen fallit i bitar.)

Tack till sötnosarna Nova & Roxy, för erbjudande om deltagande i BernerBoxerbladet : ) Säg åt er matte att det är dags för BernerBoxerprommis!

Nu har vi sett kvällens CL-matcher och ätit blåbär och märgben (båda åt blåbär, men bara en av oss åt märgben). Sovdags nu, i morgon bitti ska vi promenixa med Kajsa & Dexter.

17 februari: Usch, ikväll hade jag tänkt göra en massa saker som aldrig blev av. Vi tränade (lydnad och anskällning) mellan kl.18-20 och sedan var jag trött och behövde ha te & smörgås innan jag skulle ta itu med allt. Men sen hamnade jag i telefon med AnnaA och plötsligt var klockan så mycket att det var lika bra att skjuta upp allt till morgondagen. Hoppas att jag är piggare då.

Ps. De länkar som var felaktiga under 14 februari är nu fixade. Sorry slarvet!

14 februari: Alla Hjärtans Dag! Buffy skickar en hälsning till sina vänner, se bild till höger. De senaste dagarna har det varit toppenväder, med frusen mark och strålande sol. Igår morse var det omöjligt att gå till jobbet utan att först ta en långprommis i fina vädret. Här bor vi och så här ser det ut nedanför, en strandpromenad som leder till in till stan åt ena hållet och till Sundbyberg åt andra. Här strosar jag omkring och tänker på Viktiga Saker, medan Buffy undersöker stranden, kollar in omgivningen eller leker med något strandfynd. Här läser hon om segelskutan Constantia som ligger strax nedanför vårt hus. Och titta, påskliljorna har stora knoppar redan! Dagens långprommis förlades till storskogen på Lovön eftersom vi ville komma undan den jobbiga blåsten. Vi började med Konstnärstallen, en mysko tall som växer ovanpå en stor sten. (Ooops, sorry!) Sedan vidare till norrsidan, där det blåste så mycket att vi drog oss in i skogen igen. Buffy hittade ett stort liggande träd som måste kollas in närmare och först när hon var färdig med det kunde vi gå vidare mot solsidan. Plötsligt kom någon rusande mellan träden och presenterade sig som Neo! Buffy kollade av honom och dubbade honom sedan till Kompis. Men här är beviset på hennes sedesamma läggning, för se vad som händer (schysst gap!) när Neo tycker att de ska vara "mer än vänner". De lekte jättefint tillsammans, men så snart han ville studera vissa intimare delar närmare så sa Prydbuff ifrån. Kan inte sluta skriva utan att nämna gårdagens lydnadsträning som var kanon! Vi körde samtliga moment (utom hopp-varianterna) och Kanonbuff gjorde allt rätt. Lite tugg på apporten och lite för mycket "på" i framförgåendet, men det var allt på minuskontot. Dessutom körde vi ett framåtsändande för första gången i inomhuslokal, jag trodde inte att det skulle funka - men jodå! Det var helt enkelt en träning när allt stämde. Buffys träningsattityd är fantastisk och jag hoppas-hoppas-hoppas att den ska följa med när det blir dags för tävling.

12 februari: Idag hade jag tänkt åka och tjyvträna på ronderingen, men när jag kom hem så visade det sig att Buffy hade bokat in en träff med Keiko. Så det blev en trevlig prommis med lek och race i Solnaskogen istället. Under tiden satt det en röd cocker och tittade längtansfullt på dörren till Buffys stuga.

"BUFFY, KOM UT!!!"	Ingen boxerfröken att visa sina lockar för.	Goliat rullar på en kotte i protest mot att Buffy inte kommer och hälsar på.

Maria!!! Vilken hemsk lösning på bildgåtan! :´(

10 februari: Först en rapport från lördagen, jag skrev igår men hann aldrig lägga ut det.

LÖRDAG
Idag har vi spårtränat och Buffy gick sitt första jordspår. Det gick väldigt bra, trots att den första delen var rejält vattensjuk. Buff fick massor med beröm för sitt spår, så jag blev lite mallig (läs: malligare än vanligt). Men sedan åkte vi till klubben för att rondera och där sprack mallighetsblåsan. Jag kan sätta upp Buffy för rondering och vid kommando springer hon ut, snabbt och korrekt. Det låter väl bra? Jodå, om det bara inte vore för det faktum att hon helst gör det på egen hand. Jag vrålade (bara en sån sak) på henne, men hon var helt onåbar för sin matte. Jag var helt slut efteråt av att ha jobbat som en galning för att få kontakt med henne efter varje skick, och då står Kia där med världens bredaste leende: "Haha, du har ingen inkallning på din hund!" Tack, tack, det var precis vad jag behövde höra. Jag har ju världens duktigaste Buff som går att kalla in i alla situationer... trodde jag. Till träningen i morgon hinner jag inte förbättra något, men j*klars vad jag ska träna i veckan för att kunna visa nästa helg. Grrr!

Vi tränade också anskällning, vilket Buffy tycker är jättekul. Hon går lite för nära figgen, men skäller bra. Jag är glad över att hon här lyssnar på mig och sitter fint vid min sida innan jag skickar henne, trots att hon är så ivrigt att få springa fram.

Efter träningen åkte vi ut i skogen så att Buffy och Keiko fick leka. De har så roligt ihop och är så himla söta tillsammans! Jag brukar tycka lite synd om Buff eftersom till och med hennes närmaste vänner brukar tröttna på henne ibland och morra surt, vilket faktiskt gör henne ledsen. Men Keiko är bara gullig mot henne (de är lika knasiga båda två och passar väl därför bra ihop).

För övrigt håller jag på att flytta böcker till nya bokhyllan, vilket tar lite tid eftersom de måste torkas av (och i vissa fall smekas lite) innan man sätter in dem bakom glas. Jag ÄLSKAR böcker, vissa mer än andra. Eftersom detta är Buffys sida så håller vi oss till boxerbiblioteket och här måste nämnas min kärlek till de böcker jag dyrkade som barn: Birger Christofersson - Den moderna boxern; Birgit Tiback & Åka Hedhammar - Boxer; Åke Wintzell - Boxer; Inger Brattström - Vi har en boxer. Vet inte hur många gånger jag läste igenom dessa när jag var liten, igen och igen. Mina egna tummade böcker har sedan kompletterats med fler exemplar eftersom ägande av böcker ger en sann förmögen känsla. Stoltast är jag över en helt orörd Christofersson som Staffan tipsade om efter att ha hittat i ett antikvariat för FEM kronor! Har blivit erbjuden 3000 pix för en av böckerna, men tackat nej. Man säljer inte sina samlingar. Fast en gång gav jag faktiskt bort en, men till någon som förtjänade den (det var alltså inte Gabriel, utan Lotta som fick den).

SÖNDAG
På lördagskvällen var jag på konsert och under förbandet (urkass) hann jag med att fundera en del på träning och framför allt på söndagens kommande rondering (jag tänkte INTE skrika igen). Så söndagen inleddes med en tur till Q8 för att inskaffa leverpastej, för nu j*klar... Sedan bar det av till spårmarkerna där Buffy fick ett vinkelspår på jord och lera som hon redde ut suveränt bra. Det är en ren fröjd att följa efter denna vovve i spårlinans slut, med hög motivation och låg nos i spårkärnan tufflade hon på och tog alla sex vinklar perfekt. Guldbuff!

Vidare till klubben för rondering, utrustad med strategi, leverpastej och beslutsamhet. Och jajamensan, nu gick det betydligt bättre. Fick ta till pekfingret ("ajaj!") en gång, men i övrigt sprang hon fint och tog kontakt med mig mellan varje skick. Avslutade dagens träning med ett par anskällningar och sedan en skogsprommis med gullehundarna Keiko och Buff som rejsade, badade och gosade i mossan. Sedan åkte vi till husse för att skryta om dagens bravader. Det tillhör ju faktiskt en husses plikter att a) lyssna på skrävel, och b) okritiskt hålla med ; ) 

 
Dagens bildgåta: Hitta boxern på bilden.

Höll på att glömma att berätta att vi varit ute med Dexter & Kajsa igen. Det är trevliga promenader med roligt boxerbus för fyrbeningarna och massor med boxerprat för oss tvåbeningar.

Ett STORT GRATTIS till lilla Kashi som blev BIS Unghund på utställning i helgen!

6 februari: Det känns nästan som vår ute och nu börjar det bli försäsong på allvar. Tävlingskalendern på SBKs hemsida tycks äntligen fungera igen, så nu är det dags att börja planera för vårens tävlingar. För att inte tala om hur dags det är att börja målinrikta träningen. Det är dock med viss bävan jag ser fram emot vårsäsongen för jag kan inte låta bli att hoppas på både det ena och andra, men vet ju att sådana förhoppningar lätt kan grusas. Men strunt samma, jag är övertygad om att vi får en trevlig säsong - för att träna med Buff är det roligaste som finns. Ikväll har vi tränat lydnad och Buffy var både koncentrerad och duktig så hela träningspasset var en ren fröjd. När jag kom hem hade jag fått mail från Gunilla och Barbro som ville träffas och träna - ytterligare ett vårtecken!

Många har hört av sig och tycker synd om Buff efter att ha sett bilderna från i söndags. Auras matte påstår dock att hon är en vän liten prinsessa, men bilderna talar sitt tydliga språk. Man kan undra om Aura inte har bättre saker för sig än att tjabba mot lilla Buff, men hon har faktiskt ett annat intresse också. (Om sanningen ska fram så har hon ytterligare ett intresse, men det får jag inte skriva om här eftersom det är opassande för fina flickor att ägna sig åt sådant.)

Men åter till bilden, vad är det egentligen som händer där? Jag tänkte utlysa en tävling: Vad ska det stå i bubblorna nedan? Förslag skickas via mail och fina priser utlovas!

Vi är lite oroliga för Goliat som verkar ha supit till ordentligt och gratulerar Buffy på födelsedagen redan nu, det är till att vara ute i god tid?! Wanja däremot plockar extrapoäng genom att gilla Josef Frank : )

Veckans bästa citat: "Om de är så mycket värda så får jag väl baka lite oftare." /Elinor, i ett svagt ögonblick

5 februari: Idag är det ingen vanlig daaaaag, för idag är det Morpans fölseledaaaaag! *sjunger*
Älskade Morry fyller tretton år idag! Jag tror att hon och Tyson äter pannkakstårta med rostbiff i Boxerhimlen just nu. Älskar dig, Morpis!

I dag har vi spårat, med godkänt resultat. Det var väldigt vattensjukt på marken så fröken hade ingen större lust att lägga ner lilla magen, så det blev inte helt korrekta lägganden men hyfsat ok ändå.

3 februari: Har varit utan bredband i två dagar. Inte klokt att man känner sig så isolerad av det. Mest frustrerande har varit att höra rykten om att jag blivit utannonserad på internet. Var först orolig att jag låg ute på Blocket eftersom jag haft synpunkter på hundförsäljning på denna sajt (fast tanken på en förorättad uppfödare som annonserat ut mig där, var ganska rolig) men sedan visade det sig att... et tu Brute?

Buffy får mycket beröm för sin välfungerande "av-och-på-knapp". Här är "av".

I lördags var vi i Simonstorp där Bufflan tränade bettövningar och flyende figurant. Det blir många bettövningar eftersom hon, enligt Kia, ska "byggas i betong". Även Archie var förstås med och för alla boxerfans kan vi berätta att han gjorde så fina skyddspass att publiken jublade.

Här försöker figgen sno åt sig bytet, men Buff håller enkelt emot. Glöm det, Micke... Stort GRATTIS till Mickes flickvän Anna (boxerägare, förstås) som fyllde år i lördags!

Buffy håller koll på figgen så han inte smiter. Fast jag tror att hon säger "Spring nu, ge dig iväg... schas, iväg bara så att jag får stoppa dig!"

Kolla kloföringen!

Efter Simonstorp var det åter hem till ommöbleringen. Bokhyllor inhandlades i fredags och på lördagen kom glasdörrarna på plats. Mycket nöjd! Nu återstår att fylla hyllorna och röja i resten av rummet, samt hitta ett bra ställe till mitt flipperspel (E, kolla Svenskt tenn-gardinerna i bakgrunden - fodrade ; )

I dag söndag var ett besök hos gudbarnen inplanerat. Deras matte hade lovat tigerkaka, så det var gasen i botten ner mot Grödinge. På vägen dit stannade vi för Buffpromenad i Tullinge. Hela området är numera byggarbetsplats, vilket Buffy tycker är toppen eftersom hon gillar att undersöka saker och mysko platser. Vi andra, som minns hur trevligt det var när Tullinge var något av Stockholms hundcentrum, tycker att det är mindre skoj. Här ser ni hur den s.k. trädgårdsstaden tar form, nedanför de äldre byggnaderna. Nåja, det var i alla fall roligt att få pulsa i snö medan söta Buff lekte smyg och attack.

Hemma hos Elli bir man alltid välkomnad redan vid grinden av Ozzy som ropar "guuuudmoooooor!!!" Även guddottern hoppade högt av lycka, medan Pelle låg översnöad i ett hörn. Världens största och underbaraste Ozzy är inte helt lätt att fotografera (påminner om Mias Nisse, där det också var svårt att fånga hela stora vovven på samma bild).

Som ni kanske minns var det tigerkaka utlovad och några av denna sidas läsare har till och med tyckt synd om(!) Elli som tvingas(!) baka kaka åt mig. Men vad möttes jag av när jag klev över tröskeln, jo detta! Så nu vet ni vem det egentligen är synd om... stackars mig som åkt hela vägen och sedan hade någon redan ätit upp kakan :´(
Ok, backa bandet. Det där skrev jag bara för att någon skulle tycka lite synd även om mig. Om jag ska hålla mig till sanningen så var det snarare så här det såg ut: Ellis tjusiga kök (med inredningshundar som i den värsta möbelkatalog) och en bänk full med kakor - till mig (och lite till Ozzy, medan lilla vackra Askungen fick sopa köket).

Kolla här, det är nog det första kortet någonsin på mig tillsammans med en katt! Men Roffe är speciell. Här en bild på inredningshund nr 3 och här är en bild på en tredjedel av Cirkus Elinor.

När kakorna var uppätna (det var här den skulle in...) gick vi ut i skogen med fröknarna boxer. Nu blev det spring och skutt och pussar och brottning och godisutdelning. Sedan skulle det tas snyggbilder på prinsessan Aura. Hon gör sig väldigt bra på bild, hennes röda päls tycks dra åt sig ljuset. (Buffy blir lätt för mörk mot snön om man inte kompenserar manuellt. Undrar om man kan klaga hos uppfödaren för att ha fått en underexponerad hund?) Dessutom tog jag en massa bilder på Ellis fina hus, men de orkar jag inte lägga ut nu ikväll. Har dessutom lovat att skicka till Elli först, så får hon censurera ; ) och lägga ut bilderna. Men jag kan redan nu avslöja att en av bilderna föreställer Ozzy i overall - äntligen! Sedan var det dags för hemfärd med en nöjd Buff och magen full av kaka. Det bästa av allt var att jag fick med mig två stoora tigerkakor hem. Duktig Elli! På bilden till vänster säger Aura åt Buffy att passa sig: "JAG är vackrast! Det är JAG som är prinsessa! ALLA leksaker är MINA!"

31 januari: Underbart väder, med sol och frusen mark. Känner mig rätt frisk idag, men stannade hemma av omtanke om kollegorna. Jobbade ett par timmar och åkte sedan ut till Bromma flygplats med Buff. Började med att lägga ett spår, som gick väldigt bra med perfekta markeringar (Duktig Buff!). Sedan gick vi en prommis i skogen där Buff klättrade över stock och sten, för att sedan lägga sig på lurpass på matte. Hon är så rolig när hon "attackerar" - rusar rakt på och snor en vante för att sedan lägga sig och ruva på den. Hon är förtjust i att klättra upp på alla större stenar (misstänker att det är husse som belönat detta beteende), vilket är mindre bra då hon sedan kastar sig utför dem utan minsta koll på vare sig höjd eller underlag. Lade därför lite tid på att träna "gå fint nerför sten". Därefter fortsatte vi ut på en stig där vi hittade frusna vattenpölar att hoppa på och ett par pallar att bestiga. Mitt i nowhere kom vi sedan till en graffitimålning som inte var det vackraste vi sett, men som ändå måste undersökas. När vi gick ut på golfbanan möttes vi av ett oljud i luften. Det var helikopterskolan som övade hovring alldeles ovanför oss. Buffen har aldrig sett en helikopter landa så vi stod kvar en stund och väntade, men inget hände så vi gick vidare. Eftersom inte Goliat var med så fick Buffy på sig ta ansvaret för att kontrollera att allt på golfbanan var i sin ordning. När Buff var liten hade jag en idé om att lära henne hitta golfbollar, men insåg hur dumt det var och övergick till kantareller istället. Idag lät jag henne dock leka lite med en boll, bara för att kunna fotografera hennes golfbolledans.

Här visar Buffy upp vår träningsgräsmatta och här är läktaren där LottaB brukar sitta och applådera ; )  Innan vi åkte hem så tränade vi ett par framåtsändanden och avslutade sedan med en stunds lek. På den sista bilden tycker jag att Buff ser ut som Kashi... hihi : )

Om någon undrar varför jag beskriver vår eftermiddag i text och bild, så beror det på att jag har lite tråkigt idag. Och om någon tycker det är ointressant, så borde den personen ha slutat läsa för länge sedan. Men sedan finns det faktiskt en hel del personer som har en SKYLDIGHET att läsa ALLT om Buffy och tycka att det är JÄTTEINTRESSANT! ; )

I dag fick vi ett trevligt brev från broder Ingo. Även han har tagit tjänst som slyröjare, med Carro som avbarkningsassistent. Här är en till bild, där vovvarna sitter i vackra vintervädret och tittar på något spännande. Ytterligare en bild. Alla tycks ha fått snö idag, utom vi. Nu är det kväll och Buffy har fått ett märgben. Det är inte ofta hon får den sortens delikatesser, så nu ligger hon i sin egen lilla värld och avnjuter läckerheten. Själv ska jag sätta mig framför tv-sporten med en kopp te, cashewnötter, choklad och lakritspipor. I morgon blir en hård dag. Dels så ska jag åka till jobbet igen och sedan har jag bestämt mig för att möblera om så det blir till att bära böcker, baxa flipperspel och plocka prylar. Puh! Ps. Underbara boxervalpsbilder finns här. Kolla under Bildspel-Elviskullen.

30 januari: Tack för påkryningshälsningarna i gästboken! Det har faktiskt varit lite synd om mig, men nu börjar det kännas bättre igen. Gladast är Buffy, hon tycker det är toppen när matte arbetar hemifrån och det är faktiskt väldigt trevligt att ha en boxer liggandes över knäet när man sitter och knattrar på datorn. Det är trist att jag inte får ha hund på jobbet längre. Någon gång ska jag ta tag i saken och börja frilansa istället. Det finns så många roliga saker man skulle kunna göra, och bara att få vara med hunden på dagarna är egentligen skäl nog. AnnaA och jag kanske borde återuppliva vår idé om ett gemensamt företag inom den högt efterfrågade(?) information-juridik-hund-handarbetssektorn.

Både igår och idag har Buffy lekt med sin RR-kompis Tjeja. Det är bekvämt att låta henne leka med en annan hund eftersom sjuk-matte då inte behöver aktivera sig i promenaden. (Jag känner mig som tanterna som ropar "Får dom leka?" så snart de ser en hund närma sig. Ett bekvämt sätt att motionera hunden utan egen ansträngning.) Idag hade vi tänkt spåra, men avstod pga regn.

Ha, fick just meddelande från Svenska Spel att jag satte alla rätt i dagens Topptips. Trevligt! Bra gjort av Freddie att tvåla till Liverpool : )

Dagens släktrapport:
- Nya fina bilder på lilla Asda.
- Buffys brorsa Ingo och hans sambo Carro har varit hos Clarence Kvart för att undersöka hjärtstatus. Båda vovvarna fick bästa betyg, dvs 0. Grattis!
- MT för Big Heart´s H-kull är bokat. Ska bli spännande!

Gjorde misstaget att gå in på Blocket och söka på boxer under "hund & katt". Deprimerande! Så många blandisar med boxerblod och från "uppfödare" som verkar allt annat än seriösa. Vad sägs om följande formulering "Det är en stor stilig muskelhund, ser helst att han kommer till någon över 25 och för din egen skull att du är hundkunnig." Det tycks finns någon i Helsingborg som specialiserat sig på dessa blandningar : ( Att det sedan även finns uppfödare på renrasig boxer som annonserar sina valpar på detta fora, är en skam för svensk boxeravel.

Nej usch, måste tänka på något trevligare innan sängdags. Gissa vad jag tänker på? : ) Här kommer några bilder:

Den här bilden visar inte hela verkligheten, för här ser hon faktiskt lite... fyllig ut?	Buff on the move.
Buffy jobbar extra som slyröjare och tar ett stort ansvar för att flytta pinnar i skogen.	Här tar hon en paus och använder då Goliat som pinnställ.

28 januari: Helgen gick åt till SBKs organisationskonferens (ni skulle inte tro mig om jag berättade hur mycket chokladtårta jag har ätit) och möte med PR/I-kommittén. Dessutom förstås en hel del social samvaro med all sorters människor, nya och gamla bekantingar samt både sådana man gärna umgås med och motsatsen. Två mycket intressanta föredrag höll Annika Falkenberg (hundens fysik) och Staffan (genusperspektiv i SBK). I övrigt var det mycket diskussioner kring stadgerevideringen, men hur jag än försöker så kan jag bara inte entusiasmera mig i den frågan. Mer spännande var då redovisningen av svaren på enkäten till de brukstävlande, information från div. arbetsgrupper, och givetvis rapport från valberedningen. På lördagens middag hade jag turen att få en mycket trevlig IPO-domare till bordet och här var det bara att suga åt sig information en masse. Så i det stora hela måste jag säga att konferensen blev roligare och mer givande än jag hade förväntat mig.

Idag har känt mig vissen hela dagen och hade inte tänkt skriva här idag om det inte varit för att det finns en del som måste dementeras och kommenteras.

Ang Buffys figur
Buffy är muskulös. Om vissa snorisar tror något annat så ska de ha stryk! För övrigt så väger Aura mer än Buff.

Ang Elinors bollar
Kära E, vi vet precis vilka bollar du tycker om. (Synd bara att två tredjedelar av hushållets manliga individer inte längre har dem kvar.) Jag tycker att Lenas intresse för bollar är betydligt sundare och vi hoppas att en stor del av den sportintresserade befolkningen nu har fått upp ögonen för hur spännande handboll är.

Ang stavning av enklare ord
En god vän och besökare på Buffys sida är utbildad lärare i svenska och engelska. Jag skulle vilja att hon förklarar skillnaden mellan kokos och kockos.

24 januari: Ikväll har Buffy varit hos en kiropraktor eftersom hennes träningsgrupp har för vana att kolla upp hundarna två gånger om året pga skyddsarbetet. Buffy fick gå tillsammans med Archie och tyckte att det var en spännande stund med trevligt sällskap och mycket nytt att upptäcka.

Sedan var det dags för shoppingrunda med Fröken Aura. Hennes avundsjuka har varat i en hel vecka och ikväll var det äntligen hennes tur att få träffa en personal shopper och få en heloverall (klicka på bilderna för större storlek).

Hmmm, finns den i grönt också?	Vad bra att Aura får en overall, då kanske hon slutar skratta åt min.
Jag ser väl inte tjock ut? Svara ärligt, Buff!	Hehehe, man ser ju hela rumpan!!
Ursäkta, kan jag få manikyr medan ni provar?	Oj, det här kommer att ta hela natten...
Ser jag cool ut eller ser jag cool ut?	Boooring!
Ok, jag tar den här!	Den där boken borde matte köpa!

23 januari: Glad!! I dag har vi tränat och det gick jättebra. Hade rastat och busat Buff innan, så den saken var avklarad = full koncentration på träningen. Apporteringen började lite skraltigt (tugg), men efter ett tag satt den riktigt bra. Och framstegen vid framförgåendet fortsätter, så det är en mycket nöjd matte som nu sitter vid datorn med den söta boxern sovande bredvid. Idag åt vi sockerkakssmet för att fira (Ja Lena, smeten ska förstås vara ogräddad, det blir godast så. Fast i morgon ska jag få gräddad smet a´la tigerkaka av du-vet-vem - mums!)

Här är ett citat som jag skrev medan jag fick det levererat i örat, så det är ordagrant; "Du kan inte skriva att Buffy inte är fet - samtidigt som du lägger in en bild där hon ÄR fet! Eller kanske inte fet, men fyllig... eller mullig ... eller åtminstone lite bastant? Men skriv nu inte detta på Buffys sida, de andra kommer att tro att jag häcklar dig men jag försöker ju bara vara snäll!"
Jaja, det är mycket man får stå ut med... : )

Avslutar med något allvarligare. När jag letade medicinska artiklar på PubMed idag så gjorde jag den sedvanliga sökningen för privat intresse. Hittade då ett pek med namnet "Juvenile nephropathy in 37 boxer dogs" som kom ut i december 2007. Intressant läsning. (Om någon är intresserad av att läsa artikeln men saknar rättigheter i PubMed - hör av er.)

22 januari: I går blev det en kort morgonprommis och sedan en kort eftermiddagsprommis innan det var dags för träning. Stackars Buffen, inte lätt att koncentrera sig när det spritter i både ben och huvud. Träningen blev förstås urkass och jag blev irriterad, trots att jag visste att det var mitt eget fel. Sedan skämdes jag och vi åkte hem och tröståt sockerkakssmet och gröna chips med avocadodipp och tyckte synd om Buff som har en så dum matte. Tröstätning och tycka-synd-om är ett bra botemedel så sen kunde vi gå ut på en rejäl nattprommis och vara glada igen.

I dag har vi tagit igen gårdagens uteblivna aktivitet genom att lufsa omkring i Ursvikskogen i nästan två timmar. Här är vad en boxer kan ta sig för på skogsprommisen:

(den här bilden är med bara för att visa att hon INTE är fet... som vissa tror)

20 januari: Idag blev det en rejäl skogspromenad eftersom vi kom ut på okänd mark. Det började med att Goliat frågade "Får Buffy komma ut och leka?" och vi tvåbeningar hängde på. Buffy tog med en boll ifall den skulle komma till nytta, vilket den gjorde när vi korsade golfbanan och hon fick öva på sin putt-teknik. Goliat hade inte tid med lek utan var tvungen att arbeta, han har uppdraget att hålla ordning på alla lukter i området vilket är ett stort ansvar. Här ser vi hur han oförskräckt korsar en glaciär under sitt arbete. Vi gav oss ut på en okänd stig på andra sidan driving rangen för att se om den gick ihop med någon av våra stigar. Vi gick och gick och gick. Sedan klättrade vi uppför en mördarbacke. Så småningom skymtade vi vår sjö, lååångt där nere, och kunde fortsätta neråt mot kända trakter. På bilden bredvid har jag ställt ut en boxer, för att visa skalenligt hur långt bort sjön var.

"Kom snart tillbaka igen!", sa Goliat när han pussade Buffy hejdå inför avfärden mot Sthlm. Innan vi åkte fick jag syn på julrosen som blommar synligt nu när den inte är täckt av snö, och började genast längta efter vårens odlingar. Alla säger att det säkert kommer en riktig vinter innan det blir vår, men för min del får det varma vädret gärna fortsätta. Jag vill Buffträna och titta på blommor!

Till vänster syns Buffsystern Elza visa hur hon ska göra om hon hamnar i ett bankrån. Buffsyrran Cocco uppges vara förundrad över vad hennes systrar egentligen håller på med, en sträcker framtassar och en bakditos?! Nu finns det många goda nyheter på Asdas hemsida. Jag är så glad för hennes skull att hon nu får vara ute och springa lös! När jag ser henne och hennes vackra snöflingepäls så kan jag inte låta bli att tänka på att det fortfarande finns uppfödare som tar bort de vita valparna och jag skulle vilja uppmana alla som köper en gul eller tigrerad boxer att INTE köpa av uppfödare som mördar de vita valparna. Här är en länk till en äldre sida där man kan se min Morry som vit hedersboxer : ) Den sidan påminner om mitten på 90-talet och den internationella boxercommunityn "www.boxer". Det var roligt att diskutera med boxerägare från hela världen och jag minns särskilt de hetsiga diskussionerna kring kuperingsfrågan. Jag blev kallad för "j*vla svensk kommunist" när jag hävdade att det bara var en tidsfråga innan kuperingsförbudet skulle sprida sig över världen eftersom ett modernt samhälle inte kan acceptera att hundar stympas för människans fåfänga. Många hävdade dock att Tyskland "aldrig skulle falla" i frågan. Ha! Tänk så fel de hade : ) Jag minns också hur imponerade de andra var över vårt svenska boxerläger och att flera boxerklubbar i USA tog efter vårt svenska koncept = kul!

Mer nostalgia: Det var på www.boxer som jag träffade Elinor, som har fått stå ut med mig sedan dess! : ) Allt fler overallbärare kommer ut ur garderoben och här till vänster ser vi Livia på dogwalken i sin flådiga overall. Vem blir nästa modell? I gästboken avslöjas att även Mias dobbrar har heloveraller! Och om Gimli har en overall så innebär det att de faktiskt finns i älgstorlek! Nu kan Buffy bära sin lilla röda med stolthet eftersom hon är i gott sällskap med så många andra fina hundar. (Sen hoppas jag att Mor & Dotter Avundsjuk också får varsin overall!) Något helt annat. Buffy ligger bredvid mig och luktar så gott som bara en ren och sovande boxer kan göra. Är det någon som vet varför de luktar varma popcorn? Sovdags nu, i morgon är det arbetsdag igen.

19 januari: Idag är det Hilda som solidariserar sig med Buffy genom att visa upp sig i sin fina heloverall. Håll med om att hon ser sportig ut! Och Livia hälsar att hon har en likadan (bilder tack, Babs!). Även Marie och Ingos matte Ulla har uttalat sitt stöd och tycker att Buffy är söt i sin lilla röda. Det tackar vi för! Även Vilja inser vitsen att hålla sig varm, men vi blir lite oroliga när vi läser att hon själv är kall och frusen (det har säkert stormat i Värmland idag) och vi anser att hon snarast bör få något snyggt att värma sig i! Nu är i alla fall overallvännerna betydligt fler än overallfnissarna : ) Ang Vilja och Ingos funderingar på att hålla borta friare så har vi inte tänkt på den saken. Men om det skulle varit skälet så skulle jag nog inte köpt en overall med "öppen gren"... humhum. Ingo försöker för övrigt vara en god bror och hålla sig för skratt, men vi såg nog på vykortet att det rycker i mungiporna på honom. Typiskt brorsan! Buffy hälsar att hon faktiskt inte har några friare utan bara lekkompisar (som tidigare meddelats är hon väldigt oskyldig på det området). Idag startade Tips-SM och jag gick ut med elva rätt. Inte illa! Vi fick dessutom en mycket trevlig tv-match där Arsenal piskade Fulham med 3-0. Nästa vecka är det FA-cup på stryktipset och då blir det svårare. Det är så skönt med helg och att vara ledig i stugan igen, nästan som att vara tillbaka i jullovet. I morgon har de utlovat riktigt fint väder och kanske till och med sol. Men snön är helt borta tyvärr (man blir ju så sugen när man ser Hildas bild) och det är rätt blött i skogen. Nu ska jag lägga in mer ved i kaminen, sedan plocka fram murre & choklad och lägga mig i soffan och läsa. Buffy ligger redan där, behagligt utsträckt efter en aktiv dag med långa promenader, lek med Goliat och ett trevligt besök hos morfar & mormor. Det är ju ingen nyhet för hundägare, men oj vad bra man mår själv när man vet att ens älskade vovve sover gott efter en rolig, aktiv och händelserik dag.

18 januari: Jaha, så blev man då utskrattad av halva (nästan) boxersverige. Jag har fått massor med mail om Buffys senaste outfit och får konstatera att meningarna går vitt isär. Men Bufflan kommer att hålla sig varm och go efter träningen och det är det viktigaste. Sen tycker förstås matte att hon är otroligt söt i sin "lilla röda". (Även husse håller med, men vad han egentligen tycker är det ingen som vet...) Kommentarer till gästboken: Tack till Camilla och AnnaG som orädda har vittnat om hur bra overallen är. Till höger ser ni Salming stolt posera i sin "stygga svarta". Vilken kille! Kajsa: Klart att Dexter ska ha en likadan, tänk så varm och go han ska bli : ) Elinor: Det var tur att vi fick de hundar vi fick. Jag och Aura hade säkert haft skoj ihop, men du och Buff... Aura: Lilla gumman, gudmor ska ta med dig på shoppingrunda! Ozzy: Du kan vara lugn, visserligen fanns overallen i XL men de har knappast DIN storlek. (Jag tror inte de tillverkar den i älg-size...) I dag har vi åkt till landet och Buffy har mannekängat overallen för kusin Goliat. Han morrade åt henne, vilket troligtvis betydde att han hellre ville ha henne avklädd. I morgon börjar Tips-SM och ni vet väl vem som är regerande tipsmästare? (Som brukligt lägger jag en boxer bredvid för att bekräfta storleken.) Ingen har tidigare lyckats försvara titeln, men någon gång ska ju vara den första. Nu blir det rysligt spännande i sex veckor.

17 januari: Boxerprommisar! Igår gick vi med Carina & Bunny (vovvarna trivdes väldigt bra tillsammans och hade buskul, men jag hade tyvärr ingen kamera med) och idag blev det hela tre timmar (inkl fikapaus) tillsammans med Kajsa & Dexter. Buffy och Dexter hade verkligen roligt tillsammans. De har rejsat och skuttat och Buffy har jagat Dexter och Dexter har jagat Buffy. Sötnosar! Dexter med kuperat öra. Kajsa, vad har du gjort?!

På kvällen drabbades jag av tvångsshoppingtankar och drog mig till minnes att Bromma Zoo har kvällsöppet. Jag gillar egentligen inte den affären och handlar alla hundprylar i Mias toppenaffär, men vad gör man när köptvånget tar fart? Jag var TVUNGEN att åka dit och eftersom de har Hurttas fina täcken så bestämde jag mig för att köpa en fleeceoverall åt Buff. Jag tänker mig att det kan vara bra att dra på efter träningen, för att hålla muskler och leder varma. I affären fick vi hjälp av en jättegullig expedit som fungerade som personal shopper och buffprovade allt jag pekade på. (Medan vi höll på ringde Elli och påstod att det räcker med de täcken som Buffy redan har, men man kan väl aldrig få för mycket hundprylar?) Till sist fastnade jag för en röd overall med snygga sömmar, som gjorde att den satt fint över rumpa och midja, och muddar nertill på benen. Snyggbuff! (Den som skrattar får smäll!)

Avslutar med en stilstudie över hopp, fram och tillbaka. Den duktiga Buffen har lärt sig vikten av att lyfta tassarna ordentligt för att inte slå i hindret... ehum... eller står hon på händer?!

15 januari: Gick en skön skogspromenad i 80 minuter och avslutade med 20 minuter på appellplanen där vi tränade framåtsändande (tror inte att vi kört det sedan rasmästerskapet) och hopp. På vägen hem köpte jag vita ben att stoppa i paket till en liten vän, men vem låg och gnagde när jag senare kom hem från jobbet? Det brukar inte finnas tjyvbuffar hemma, men idag gjorde det tydligen det. Får skaffa nytt vitben i morgon.

Till min förskräckelse presenterade Lena & Vilja en alternativ tolkning till Buffys drömmar i gästboken. Hmmm, det kanske är dags för ett mor-dottersamtal om vissa saker? Men hon är ju så oskyldig så jag hoppas fortfarande att drömmen handlade om ett par schyssta skyddsmoves. Ska hålla koll på detta framöver...

Hade tänkt skriva en artikel för VBA ikväll, men hamnade sedan i telefon med Åsa. Det är alltid trevligt att prata med boxervänner, så någon tid för artikel blev det inte. Alla ÖLO-medlemmar ombedes att planera in den 9 februari i almanackan så att ni inte missar årsmötet!

14 januari: Idag hann vi skutta omkring i skogen i 80 minuter och därefter sova i 20 minuter innan det var dags för träning. Kanske var det den perfekta uppladdningen som gjorde att träningen sedan gick så bra. För första gången efter jullovet så kände jag träningsmässigt igen Buff från i höstas - ivrig, men ändå koncentrerad, och självkorrigerande. Det var fjärde träningstillfället efter nyår och nu känns det som att vi är på gång igen. Behöver jag säga att det känns JÄTTEKUL? Tjyvtränade även lite brukslydnad och testade ett längre framförgående för första gången och trots att det var länge sedan jag "klickade ut" henne så gick det riktigt bra. Nu är jag supertaggad och vill bara träna-träna-träna!

Efter träningen fick Buffy och Picasso leka. De är så söta tillsammans!

I går natt blev jag som vanligt väckt av Buffy när hon drömde om gårdagens skyddsträning. Det är lustigt, efter varje skyddspass så vaknar jag på natten av att hon ligger och sprattlar, groffar och viftar på svansen. Väldigt gulligt, men det är så lagom kul att få en hård boxertass på nosen eller i magen....

13 januari: I dag har vi varit i Simonstorp med Stefan, Kia & Maria för att träna skydd med Micke, vilket gjorde Buffy så här glad. Vi tränade anskällning (Kia blev orolig och rekommenderade M att skaffa susp...), bett och angrepp. Så här högt tyckte Micke att Buffy skulle hoppa och det klarade hon galant (ser ut som en känguru i avstampet). Träningen gick väldigt bra även för Archie och de andra hundarna. Här är en bild på Archies berömda spiksvans och man undrar hur stort ett schäfergap kan bli? Buffy delade "kuppe" med Sluggo på resan, mysigt att ligga och gosa jätterottis i flera timmar!   Förväntansfull Buff håller koll på Micke.
	"Spårar som en gris och hugger som en krokodil" säger Kia om Bufflan.
	Den här bilden visas enbart med tanke på gudmor Elinor. Vi vet ju att hon går i gång på sådana bilder...

Men vad är detta? Jag ser ju glad ut... hjälp, jag tycker väl ändå inte att det är ROLIGT?! ; )

Skönt att komma hem efter en hel dag med träning och lägga sig i skumbadet. Pratade först med Elinor och sedan Agneta. Man tänker så bra när man badar.

10 januari: Vilket härligt förmiddagsväder i dag, känns som om det var länge sedan jag såg en klarblå himmel. På morgonprommisen träffade vi RR-tiken Tjeja som Buffy hade väldigt roligt tillsammans med. Kvällsprommisen gick med AnnaA, Jennie & Origo på golfbanan brevid Bromma flygplats och Buffy tyckte det var toppen att få rejsa med sina favvo-BC´s. På kvällen försökte jag se på tv, men hindrades effektivt av en boxer som tryckte sina leksaker mot mig och krävde uppmärksamhet. Det märks att hon är van vid betydligt mer aktivitet efter jullovet, men jag måste ju jobba ibland också. Men nu är det snart helg och då blir det fullt boxerfokus igen. På söndag ska vi träna med Micke och det ska bli jättekul.

Goliat får ge sig till tåls en vecka till. Då börjar Tips-SM där vi har mästartiteln att försvara, och första omgången måste nog avnjutas på plats med övriga i laget. Men de två sötnosarna kommer inte att lämnas ensamma utan förkläde... gosa på skinnet framför brasan?! Hmmm, det behövs nog en moralisk övervakare här!

För den som vill njuta av boxerbebbar kan jag rekommendera Mayas sida. Hon är obestridd mästare i att visa upp sina underbara valpar i bildserier och filmer, så minst ett besök om dagen är att rekommendera.

Alla våra varmaste tankar går till lilla Asda. Åh vad vi hoppas att hon ska bli pigg och kry snart!

9 januari: Vi har nyss kommit hem från kvällens träning. Jag dricker te och äter pepprisar och Bufflan ligger bredvid och tuggar ben, allt i väntan på att semifinalen i engelska ligacupen ska börja. Arsenal - Tottenham, alltid lika kul när de båda ärkerivalerna möts. Särskilt eftersom Arsenal brukar vinna. Det finns förresten bara en enda människa i hela världen som håller på Tottenham. Om ni undrar vem så är ledtråden att han har en boxer som heter Kaxe.

Träningen ikväll var först lite ofokuserad från Buffhåll, men det redde upp sig efter några goda råd från Stefan. Det är verkligen nyttigt att ha någon som tittar på när man tränar -tack Stefan! Även denna kväll avslutades med lek med Keiko och Picasso, så när vi kom hem blev den lilla boxern direkt stoppad i badet.

I går hade jag ett långt samtal med Maritha, väldigt trevligt och dessutom några saker som jag funderat på under en längre tid som klarnade. Nu återstår att fundera en stund till och sedan göra något vettigt av det. Nyfiken? Men jag skrev ju att jag måste fundera en stund till... ; )

Årets roligaste bild hittills återfinns på Kashis hemsida. Kolla Dagboken under 6 januari. Underbar! Och på tal om bilder så har ni väl sett vem som pryder omslaget på majnumret av Cosmopolitan?

7 januari: Idag var det äntligen träning, vilket förstås var hur kul som helst - både att träffa träningskompisarna igen och att få avrosta mig och fröken boxer. Jag kan ju inte påstå att det gick särskilt bra, men det var kanske inte så underligt med tanke på att vi inte tränat "på riktigt" på nästan tre veckor. Buffy samarbetade i alla fall duktigt och att sedan inte precisionen var på topp, det kan jag stå ut med. Hon blev väldigt trött efter bara en kort stund med kravställning och Jonte tröstade mig med att träning är färskvara även vad gäller den psykiska uthålligheten, och det låter fullt rimligt att det ska gälla även för hundar. Alla som har sportat eller tävlat i andra sammanhang vet vad en paus i träningen betyder, på gott och ont.

Bufflan fick ett paket av Kia, vilket förstås var mycket uppskattat! Det passade bra eftersom jag efter träningen fick öppna min julklapp som nu äntligen kommit (jag lägger en boxer bredvid så att mina storleksfixerade vänner ska slippa fråga denna gång... jfr julgranen).

Jag är så trött efter första arbetsdagen efter semestern att jag inte hinner undersöka kameran ikväll, men givetvis kunde jag inte låta bli att knäppa en bild eller två. Eller tre. Ni som själva fotograferar ser direkt vad jag gjorde för fel, men ni ser också kamerans resurser (fotografering är som hundträning, har man bara rätt material så är det ens eget fel om det inte funkar). Det här ska bli kul!

I övrigt har vi varit på Bagis för andra rabiessprutan idag. Passade på att väga fröken och insåg till min förskräckelse att hon har gått upp över jul (27,5 kg!) Med tanke på hur mycket vi rörde oss varje dag under julovet så lyckades t.o.m. jag undvika att gå upp i vikt trots all choklad, marsipan och murre, så varför har hon ökat? Är det muskler? Eller är det all provsmakning hos mormor? ("Det är ju ändå jul... hundarna måste ju också få!") Nåja, när man väl är uppmärksam på ett problem så ska det väl gå att åtgärda. Nu blir det mindre smör i våfflorna framöver! ; )

6 januari:

JÄTTEGRATTIS till syrran Cocco som blev Svensk Vinnare 2008
på utställningen My Dog i lördags!

Vi är givetvis enormt glada över Coccos framgångar och dessutom lite malliga över att Buffy har en så tjusig syster. Stort grattis till Marie & Urban, som jag vet firar med bubbel ikväll. (Jag frågade Buffy hur vi skulle fira och hon valde våfflor. Jag hade gärna också tagit bubbel, men får väl skylla mig själv som lät Buffy bestämma...) Hipp hurra för Cocco! Fast egentligen är det väl Kila och Boski som ska grattas eftersom det är de som ligger bakom? Det blev verkligen kanonvovvar av den kombinationen!

På tal om H-kullen så hade jag ett trevligt samtal med Ingos matte Ulla ikväll. Nu är det förhoppningsvis snart dags för Carrovalpar. Ska bli spännande att se vad som kan komma från två så fina och typlika vovvar.

I morgon är det måndag och dags att arbeta igen. Jag gillar mitt jobb, så det känns helt ok att komma tillbaka. Men jag tycker synd om Buffy som plötsligt ska vara ensam nu när hon vant sig vid jullov och folk/hund omkring sig hela dagarna. Det blir dock en mjukstart eftersom vi ska till Bagis för andra rabiessprutan, så hon behöver bara vara ensam i två timmar. Bäva månde Bruno...

Vår spökhundsspanare från Värmland har kommit med helt nya och spännande fakta angående dessa skrämmande varelser - spökhundar blir röda på sommaren! Så om du misstänker att du har en spökhund i din omgivning, kolla särskilt färgen i sommar. Vidare har ytterligare en rapport inkommit. Det är en Stefan Holm i Forshaga som rapporterat att följande spökhund varit synlig i området. Vi tycker det är liiite märkligt att vår värmländska spökhundsspanare har missat detta. Hmmm...?

Nu ska jag hoppa i skumbadet och ringa för att kolla att mina gudbarn har det bra.

4 januari: Slö och skön dag, med promenader och läsning. Så här mysigt har vi det:

Måste försöka vända dygnet rätt igen som förberedelse inför att börja arbeta på måndag, men det är sååå lätt att somna i soffan och sedan är man vaken långt in på natten. Började få lite snart-slut-på-ledigheten-vibbar, men även om det är skönt att mysa i stugan och lufsa i skogen så ska det bli roligt att komma tillbaka till stan, jobbet och träningen igen. Så i dag har jag plockat ner julprylar och i morgon åker vi hem efter stryktipset.

Pratade husvagn med Elli och blev plötsligt jättesugen på att åka ut med Tito igen. Det var så trevligt att bo i husvagn på Boxerlägret (även om morgonen efter orkanen kanske var mindre mysig) och jag hoppas att det blir flera trevliga turer i år.

Upprörda läsare har hört av sig angående spökhundarna, men vi vill betona att det finns (ännu) ingen anledning till panik. Särskilt anlitade viltspårare från Forshaga kommer att följa utvecklingen i Värmland.

3 januari: INSNÖADE!!! Det vita luddet fortsätter att falla och ingen plogbil i sikte. Inte för att det går någon nöd på oss, tvärtom. En insnöad dag blir fylld av snöskottning och promenader (5 timmar), pussel (med chokladask och murrar), mat och läsning (PC Jersild "Medicinska memoarer"), bufflek samt telesnatter med Elinor. På kvällen fick vi dessutom specialleverans av mammas nybakta siktkaka - mums!

Bildserie från pusselläggningen
Buffy: Vad tråkiga ni är som bara sitter där! Bild Kom igen Sara, kan vi inte leka istället? Bild
Båda: Grrrrr!! Bild
Goliat: Zzzzzz... (vaktar kylskåpet) Bild
Buffy: Hörru cockern, ska vi leka? Bild
Goliat: Vi kan väl gosa lite istället? Bild Suck, nu börjar hon boxra sig igen... Bild
Buffy: Jag hörde något! Tänk om det är jultomten som kommer tillbaka? Bild
Goliat: Tyvärr, bara en miljard snöflingor. Bild

Läste ni förresten om spökhundarna i smålandsskogarna? Nu har de spridit sig norrut. Troligen har invandring skett via den värmländska urskogsryggen, vidare över till Dalarna. DNA-tester bekräftar att det rör sig om djur från samma ursprungsflock. Den utvandrade spökhunden fotograferades i Sjövad. Enligt obekräftade uppgifter ska det även finnas ett exemplar strax söder om Stockholm. Det finns inga fotobevis, men ett påstått vittne har målat denna skiss ur minnet. De stora öronen tyder dock på att den här arten har ett annat ursprung än de tidigare dokumenterade spökhundarna, troligtvis från Värmlands-Göteborgstrakten. Finns det fler, tro?

Presstopp! Nya rapporter har just kommit från Grödingetrakten om ytterligare ett exemplar. Fotografen blev tyvärr av med en hand, men lyckades trots detta ta ett foto. Allmänheten varnas!

2 januari: Efter att ha snöat i ett och ett halvt dygn är det nu ett rejält snötäcke här. Buffy tycker det är toppen att rejsa i snön så vi har varit ute nästan hela den ljusa delen av dagen. På kortet längst ner till höger (klicka för större storlek) ser ni hennes favoritposition, när hon smyger mot sitt byte med en snöklutt på nosen (inte helt respektingivande).

Pratade med Marie i telefonen och fick senaste nytt från Big Heart´s, vilket alltid är trevligt. Här nedan ser ni fler bilder från deras nyårsafton, då Elza kom på besök. Redan första gången jag var hemma hos Maria & Urban så slogs jag över hur trevligt deras hundar uppförde sig, både mot varandra och mot besökare. Det är ju inte helt ovanligt med uppfödare där de olika hundarna inte går ihop och måste separeras av rum eller grindar, vilket måste vara frustrerande för hundarna och jobbigt för ägarna. (Hur det känns för en fodertik att få sina valpar i en sådan miljö vill jag inte ens tänka på.) Därför var det väldigt trevligt att hämta sin lilla valp från en uppfödare med så god hundhållning och jag är övertygad om att det är därifrån - både arv och miljö - som Buffy har fått sitt tydliga språk och sin vänlighet mot andra hundar. Deras tikar släpper glatt in andra, och även okända, hundar i sitt hem och tycker bara det är roligt att få besök. Se bilderna nedan.

Ovan och till vänster: Cocco & Elza höll igång hela nyårsnatten. Till höger: Kila & Cocco.
Kolla närbilden, ingen tvekan om att det är en Buffsyster!

Här är den utlovade bilden på julgranen med Buffy som referens.

1 januari: Över nyår blev det en snabbis till Stockholm för att vara med på Marit & Stefans bröllop på nyårskvällen i Sofia kyrka med efterföljande fest på fartyget Borgila vid Söder Mälarstrand. En brud så vacker att man inte kunde slita ögonen från henne, en jättestor specialbeställd bröllopstårta (fem våningar) från Chokladfabriken och en nyskriven bröllopsversion av Tennysons "Nyårsklockan" framförd vid tolvslaget av skådespelaren Hans Caldaras var några av kvällens många höjdpunkter.

Medan vi roade oss i Stockholm så bodde "mormor & morfar" i stugan med Buffy, så hon var i de bästa händer. Trots att hon inte visat rädsla för fyrverkerier eller skott tidigare, så var jag ändå lite orolig och det kändes inte helt bra att inte vara hos henne på nyårsnatten. Det fanns dock ingen anledning till oro. Hon hade sovit lugnt genom kvällens fyrverkerier och när det smällde som värst vid tolvslaget hade hon gått upp och morrat mot fönstren för att sedan återvända till sovläge. Jag blev jätteglad när jag hörde det - min kanonbuff!

Blev också glad när jag öppnade datorn och hittade alla nyårshälsningar - tack alla ni som skickat! Buffys syster Elza firade nyår tillsammans med syster Cocco och övriga på Big Heart´s och hade givetvis väldigt trevligt med skogspromenader och avsmakning av nyårsbuffén. (Det där sista har jag inte vågat berätta för Buff.) Jag hoppas bara att de ser upp när de skuttar runt i de småländska skogarna eftersom fablerna berättar att där finns spökhundar med självlysande ögon som jagar i flock. Alla vanliga hundar måste se upp och hållas i säkert förvar!